Jag är inte van vid att ta selfies, men här har jag iaf gjort ett försök. Har varit hos frissan och gjort mig fin. Man är inte så vacker under själva besöket, men resultatet blev jag nöjd med. 

Frissan ville inte vara med på bild och det slapp hon. Och dessa ville jag inte lägga ut på facebook. VIsst kan man bjuda på sig, men ibland finns en gräns även hos mig. 

Hade tänkt ta selfies hos tandläkaren också, men det kändes inte som om det var läge för det. Hade varit kul annars. 

Det går fort. Hösten tror man alltid ska vara så trist och att tiden ska gå så långsamt, men så är det aldrig. Tiden går alltid fort på hösten, och i år har hösten varit ovanligt grå, iaf den senare delen av hösten. Men snart vänder det och på söndag får vi adventspynta, eller pynta tidigare om man nu vill det, och det lyser ju upp lite i detta gråa trista väder. 

Det har inte hänt så mycket efter vårt B-prov och jag börjar bli rastlös. Vill göra något, men samtidigt är det så skönt att pusta lite. Jag och Spex går många pannlampepromenader på kvällarna och det är mysigt. Vi ska ta tag i den här lydnaden, men det har vi inte riktigt gjort än. VI har känt på de olika momenten och hans minne är det inget fel på. Han kommer ihåg. 

Vi ska börja tävlingsträna nästa vecka och det ska faktiskt bli kul. 

Vi har varit hundvakter åt Maja, Stefans Maja, och det var kul. Maja är en härlig flat och en typisk flat. Vi åkte till Floby för att serva min bil och det tog en halv dag och då passade vi på att ta en långpromenad. Jag hade tagit med fika till oss och vi hade verkligen tur med vädret. Det blev en promenad på 4 timmar och några blåa tånaglar trots att jag hade väl ingångna skor, men så kan det bli. Tårna var inte vana vid att gå så länge. 

Oj! Ni får vrida på huvudet när ni ska titta på Spex och Maja.

Vila efter en promenad, dock inte vår långpromenad.

Spex och Maja i bilen. De gillar båda två att åka bil långt och länge.

Det var väldigt fint på Flobyleden med vacker natur. 

Maja vägrade att vara med på bild så det blev bara Spex som poserade. Han är ju van. Maja vaktade sin dummi och hade inte tid att vara stilla.

Maja är alltid välkommen tillbaka till oss. Hon är en mysig tjej. 

Vad har vi gjort mer? Jo, vi har ju faktiskt jagat en del. Änderna har gått bra, men dessa eländiga smarta gäss har det inga blivit. Jag måste ha någon slags motpol till gäss för vi har ju sett gäss, men de flyger alltid fel. Det kommer att bli något mer försök i höst, sen får vi nog vänta till nästa år. 

Det är iaf kul att vi fått ett nytt ställe att vara med på och att jaktledaren tycker om Spex trots att han inte sett honom apportera. Hoppas han får se det någon gång, men det måste det ju bli någon gång.

Jag har blivit certifierad tävlingsinstruktör och fick mitt diplom på restaurang Glädje av fröken Jessica. Det blev bara jag och Lisa med respektive som var där av oss som läste. Det var lite tråkigt, men så är det ibland. Vi fick diplom och ett fint kallage som Jessica gjort till oss. Tyvärr har jag inte tagit något kort på kollaget, men diplomet kommer här:

Känns bra!

Annars jobbar jag och allt är som vanligt. Jag och Roger är väldigt osociala den här hösten och det är precis som om man laddar batterierna och pustar ut. Tråkiga är vi och jag hoppas att batterierna blir fullladdade snart.