Så roligt det var att de kom till Dagsbergs camping. Så kallar vi stället vi bor på när just Erika kommer för henne placerar vi i vår husvagn. Fast där är det bra. Allt finns ju, tom toalett så det passar bra att lägga gästerna med hundar där. Vi har ett nytt hus, men inte något rum för gäster med hundar. Spex får ju inte vara i hela huset och därför får inga andra hundar det heller. VIsst skulle det gå tillfälligt, men....nä, det var ju inte detta jag skulle skriva om. Jag skulle ju skriva om vad vi gjorde dessa två dagar, jag och Erika.

De kom strax efter lunch. Var jätteroligt att se dom fastän det inte var så länge sedan sist. Vi började med att käka lunch. Och pratade massor hela tiden. Sen gick vi för att träna jakt. Jag hade tagit upp en hel del fåglar så de var tinade och färdiga att träna med.

Tya löpte så vi började med Spex. Han var helt till sig av att det kommit tjejer hem till honom så han var inte helt avslappnad kan jag tycka. Dessutom var det ju Juni och Tya som han tycker så mycket om. Tycker alldeles för mycket om.

Men när det var dags att träna så var han fokuserad. Erika fick först gå och lägga ut ett långt linjetag, ca 150 m över vår äng med en störning på mitten i form av en rishög han skulle passera. Och vad bra han gick. Alldeles rakt hela tiden. Jag trodde han vek av en gång och blåste stopp, men enligt Erika gjorde han inte det. Men han stannade fint på signalen och fortsatte lika fint rakt ut när jag bad honom om det och så hittade han äckelfågeln, (vi kallade den stora fågeln för äcklet för den var inte jättefräsch), plockade den och kom in tillbaka till mig med tempo. Heja lille mannen vad duktig han var.

Sen ville jag ha en trippelmarkering på ängen utan referenspunkter. Erika kastade. Hon gick en lite bit emellan för att få avstånd på trippeln.

Spex markerade bra och så gick han på första. Inga problem. Han gick på andra som också gick bra och kom in fint med den. Sen på den tredje så hittade han äckelfågeln istället för markeringen, men eftersom den låg väldigt nära markeringsfågeln så fick det vara ok. I hans värld gjorde han ju rätt. Sen fick jag dirigera ut honom på den fjärde fågeln, vilket inte var konstigt alls, och det gick också bra.

Där bröt jag. Det var vad jag ville träna idag. Att trippeln inte gick så bra som jag ville fick vara för dagen. Jag var ändå nöjd med hans insats.

Sen tränade vi lilla Ty och hon är verkligen en naturbegåvning. Jätteduktig liten hund. Hon fick enkelmarkeringar och sen linjetag till markeringsområdena och det var lätt för henne.

Vad gjorde vi på kvällen? Vi käkade gott och pratade hund, naturligtvis. Jag drack vin. Erika kan ju inte det när hon är gravid, men det gick bra ändå. Blev ju inga mängder precis.

Tisdag 21/8

Vi var sega på morgonen och tog det lugnt. Käkade frukost länge och klockan vär nästan 11.30 innan vi kom igång med träningen. Idag började vi med Tyas träning bara för att det skulle lukta gott av löptik innan Spex skulle gå, bara för att träna störning på hög nivå.

Det blev samma träning för Tya som igår, fast idag var vi i skogen istället för på ängen. Som redan skrivet så är hon en naturbegåvning på hög nivå. Hon klarade en dubbelmarkering utan problem och sen plockar hunden in 11 vilt av blandad kompott på söket och verkar inte ens trött efteråt. Men det var hon. Duktiga lilla hunden. Henne får Erika förvalta väl.

Sen var det Spex tur. Han var trött idag, det märktes på hans tempo för det var inte högt. Han fick en trippelmarkering bland träden först och det fixade han bra. Sen fick han en trippel med ett kast framåt, ett bakåt i linje med den först kastade och sen en markering åt andra hållet. Hm, svårt. Trodde inte att han skulle fixa det, men han överraskade mig och tog lätt in alla tre. Skönt! Inget tempo, men ändå. Sen blev det en trippel till på rad istället för åt sidorna och faktiskt så klarade han även denna svårighet. Han överraskade mig rejält med att klara detta.

Till sist ville jag pressa honom och han skulle få hämta in alla 11 vilt på söket. Han kunde ju inte vara sämre än en 11 månaders hund, tyckte jag. Erika la ut i blandad terräng. Både blötmark, på torra land och upp i träden.

Sen skickade jag min hund. Först måste jag vara skriva att han brydde sig inte om att Tya, löptiken, sprungit innan honom och det känns väldigt bra. Sen hämtade han faktiskt in alla 11 vilt, även om det inte var med tempo och att jag fick tjata på honom på de sista fåglarna då han ställde sig och frågade ofta, men han gjorde som jag bad honom om och det är jag väldigt nöjd med. Väldigt nöjd. Fast söket är inte hans starka sida av jakten.

Sist fick Juni träna. Hon har spring i benen, men var jätteduktig på det hon gjorde. Hon fick dubbelmarkeringar och en trippel och det var inga som helst problem. Lite ringrostig efter sin hälta, men det kommer att försvinna fort på henne.

Sen fick vi bråttom. Det var ju dags att åka och jaga änder. Jaktpremiär idag 21/8, men det kommer i ett annat inlägg.

Äntligen hinner jag skriva om förra helgens bravader, nämligen Tollarspecialen på Öland. En toppenrolig helg som man ser fram emot varje år. Jag börjar från början.

På torsdagen åkte jag och lille mannen iväg med vår lånade husvagn Ofelia. Tack Annelie, Birgitta och Molle för att vi fått låna den. Perfekt att dra och att bo i.

Snälla Monika med Arrac kom och gav mig ettt par händer till och jag fick låna ett snöre för att säkra vindskydd och markis mot vind.

Klockan blev 16 innan vi var framme och då var det bara att ställa upp och ställa allt iordning och sen gå för att få ut sin nummerlapp till söndagens utställning. Efter det iväg till kennelträffen en dryg mil bort från Böda sand. Alltid roligt att träffa Agrosofer och det blev en mysig kväll.

Monika och Åke hade med sig en gås som vi tränade med in i det sista. Vi la ut den + två änder som ett litet sök och det gick jättebra. Skönt! Nu kan man släppa gåstänket.

Jag stannade inte länge utan for snart efter maten tillbaka till Böda sands camping för jag har jobbat massor och sovit lite och av tidigare erfarenhet så vet jag att det blir en intensiv helg så all sömn var välkommen. När jag kom tillbaka till campingen hade Erika, Jonas och alla hundarna kommit så jag pratade en stund med dom innan det blev bädden. Oj, vad skönt det var att vara på plats och att gå och lägga sig. Nu hade vi mycket att se fram emot.

Fredag morgon.

Idag skulle jag agera som funktionär i ruta C, öppenklassrutan. Kul att få se många på nära håll. Jag skulle ansvara för dirigeringen och sen blev det även ansvar för att ta hand om de blöta fåglarna och att serva Ulf i båten med fåglar. Det var jättekul! Och trevligt folk var det med.

Jag satt med hela dagen för att det var så roligt. Fast Catta kom för att byta av mig så var jag kvar bara för att det var trevligt.

När alla var färdiga så fick jag och Martina träna med våra hundar för att plocka in alla fåglarna. Spex fick en vattendirigering som han löste bra, och en landdirigering som också gick bra. Här hade många problem så det var lite kul att få testa sin hund på denna där det var en övergång från lågt ljust gräs till högre mörkt gräs och vattentungt, men Spexen fixade det fint.

Sen sände jag honom på söket och det första han plockade då var gåsen. Skönt! Sen fick han ta en and i vattnet också och så var jag nöjd.

Efter träningen så åkte jag över till ruta D där elitrutan var. Och där vi skulle starta dagen efter. Oj, vad svårt det verkade vara. Långa vattenmarkeringar och dirigeringar. Och tungsprunget. Nu blev jag nervös, men det var bara att hoppas att det skulle gå bra imorgon.

På kvällen grillade jag med Erika och Jonas och min bror med familj hade kommit också och bodde på Böda så de var med och grillade. Mycket roligt och mycket trevligt hade vi.

Lördag.

Så var det dags för det andra elitprovet i tollingjaktprov för oss. Vi skulle starta näst sist så vi fick vänta till eftermiddagen. Spex fick ligga i bilen och så gick jag ut med honom emellanåt när jag tittade på mina vänner som startade före mig. Det var verkligen ett svårt prov och jag undrade hur Spex skulle gå. Det skulle jag snart få reda på.

Strax innan lunch så hade tre stycken brutit på raken och hon som skulle starta innan mig var inte där och lunchen hade inte kommit så då frågade Åsa mig om jag kunde tänka mig att starta redan nu. Det kunde jag tänka mig. För att få det gjort. Hade precis rastat Spexen så det var klart så vi var redo. Hämtade honom och han var med mig. Skönt!

Domaren Leif Gustavsson mötte upp vid start och domare nr två, Gunnar Pettersson var strax bakom Leif.

Först ansmygning. Kändes bra. Sen tolling. Gick också bra. Spex kollade runt överallt så att han inget skulle missa och skytten var särskilt rolig. Men han kom in till mig varje gång jag kastade dummisen. Bra! Sen skulle jag sätta upp Spex för en vattenmarkering från båt 110 m ut i öppet hav, och det gick så där. Han tyckte det var så roligt med skottet så det blev trassligt när jag skulle sätta honom på rätt plats så han missade markeringen. Inte helt, men inte tillräckligt för att simma ut och hämta anden. Till en början kunde jag dirigera honom en bit ut, men sen vände han och ville inte längre så det var bara att släppa in honom. Skit också, vet jag att jag tänkte, men vi fick fortsätta. Vi smög till nästa gömsle, men på vägen dit så small det och skytten ville ha hjälp att få in en dirigering på vattnet. Ca 100 m, tror jag att det var. Här gick det bättre. Spex simmade rakt ut med mycket stöttning av min röst, men han simmade rakt ut och det såg snyggt ut. Och anden fick han med sig tillbaka. Gött!

Sen tolling igen. Därefter en dubbelmarkering med två skott innan på vattnet från båt. Spex ljöd lite, men sprang ut. Inte ut i vattnet, utan utmed vattenkanten. Jag fick trycka ut honom och då skuttade han iväg så glatt så. Rätt ut till en sten, som jag trodde var en and han gick ifrån. Skällde lite på honom och han fattade inget. Stackars Spex emd en sån matte. Men han fortsatte och kom in med and nr 1. Sen ut till and nr två och likadant här, jag fick trycka ut honom lite och han studsade iväg och kom in med and nr två. Då var dubbelmarkeringan gjort. Sen mer tolling. Det är han duktig på så här har jag inget att klaga på. Och han har riktigt snygga grepp och avlämningar min lille mannen.

Därefter landdirigering ca 50-60 m mot enebuske nr två. Söket låg nära också, men Spex lyssnade på mina signaler och hittade rätt så snabbt anden. På väg in så skrek han till, men han kom in. Verkade ha ont i vänstra benet. Gunnar sprang till stället där han skadade sig för att se om det fanns orm där, men såg inget som tur var. Det var mycket pinanr och ris där så han kan ha fått stryk av en sån. Jag hittade inget på honom och visste inte riktigt om jag skulle fortsätta eller inte. Frågade domarna om jag låg på ett nollpros eller hur jag låg till. De sa att jag låg på ett tredje pris och då var det väldigt lockande att fortsätta. Så blev det. Jag fick själv välja och det verkade inte som om han var halt Spexen, så vi fortsatte.

Han sprang ut och hämtade and nr ett. Inga problem. Jag var nervös att han hade lite ont och inte skulle ta gås för det så jag var väl inte helt stabil som förare där ett tag. När han hittat and nr två och kom in med den så fick han hoppa från en tuva en gång och då såg det ut som om han fick ont och då bröt jag. Vågade inte fortsätta om han hade ont. Kunde förstöra honom för en lång tid och det var det inte värt. Då fick vi ett KEP, kan ej prissättas. Det tog jag, bara inte lille mannen hade ont.

Kändes lite snullet att bryta, men jag vågade inte chansa på att han hade ont. Jag ringde till Annika, som har kullbrodern Fino och hon är vetrinär. Tack snälla Annika och Alma för att ni kom och kollade Spex. Han ömmade över en led i tån. Vi behövde inte göra något direkt, men hålla honom under uppsikt några dagar så det inte skulle svullna eller bli värmeökat, för då var det röntgen som gällde. Jaha, då blir det ingen utställning heller, vet jag att jag tänkte, men vad gör väl det.

På kvällen grillade vi igen, brorsans familj och Erika och Jonas. VI hade trevligt ikväll också, men det blev tidigt isäng för vi var alla trötta efter dagen. Erika och Tya hade gått till pris, ett första pris på Nkl idag och det var roligt. Sen fick Annie ont i magen så de kunde inte stanna så länge och grilla med oss och det var tråkigt. Men Annie blev snart bättre som tur var.

Söndag. Utställningsdagen.

Spex hade inte någon svullen tå, det var inte värmeökat och han haltade inte så jag bestämde mig för att ställa ut honom. Om det är någon som kan se om han haltar så är det ju en utställningsdomare så det fick bli så. Inte för att jag trodde att det skulle gå så bra då Spexen inte har så mycket päls. Men vi skulle försöka.

Det är alltid en väntan innan man ska in i ringen. Så var det vår tur. Domare idag var Kjell Svensson, som dömer tollare officiellt. Vi var med i championklassen och där var det 17 snygga hundar med. Domaren gav oss HP och det var en bra början. När jag satt och väntade på kk såg jag att nästan alla fick HP. Så var det med det, vet jag att jag tänkte. Men döm om min förvåning. Vi kom tvåa! Han tyckte om lille mannen utan päls. Tom. så stog det i kritiken att han hade bra päls. Då är det inte längden och mängden det handlar om, utan kvaliten. Jag fattade inget, men rätt som det var placerade han oss som tvåa. Hurra! Jag blev jätteglad. Och inte haltade Spex heller. Skönt!

Sen sprang vi ut och in från utställningsringen hela dagen, tyckte jag. Vi var med om årets viltspårstollare, men det gick inte bra. Däremot blev Spex 4:e snyggaste tollarhanen av 126. Likadant där, jag fattade inget förrän domaren placerade oss som nr 4. Hurra för min snygge Spex! Hade jag aldrig kunnat tro.

Inte nog med det. Vi blev BIM av jaktmeriterande champions också. Det kändes stort. Härligt!

Och så var vi med i Agrosofens uppfödargrupp med Toppa, Märta, Gallas och Spex och vi kom på tredje plats av 26 uppfödare. Oj så bra! Grattis Annika och Helen. Även avelsgruppen med Juni och hennes valpar kom väldigt bra till. Trea, tror jag. Vilken dag för Agrosofens kennel. Hurra!

Nu var vi trötta jag och Spexen. Finalerna var inte slut förrän 18.30 och jag som hade hoppats på en lång och skön söndagkväll, men så blev det inte. Innan finalerna var slut så hann Erika & Tya bli Juniortollarmästare och Catta & Mirakel bli Tollarmästare. Stort grattis till er! Det var ni värda. Hurra för er!

Vi grillade på kvällen igen, men nu hade brorsan med familj åkt hem. De var ändå med och tittade på jaktprovet igår och lite på utställningen idag så det har varit jätteroligt att dom varit på Öland samtidigt som mig. Jätteroligt!

Kvällen blev ung. Vi var alla trötta så det blev rätt så tidigt isäng. Skönt!

Måndag!

Det är så skönt att inte åka hem efter utställningsdagen, utan stanna till dagen efter och ta det lugnt. Vi plockade ihop husvagnarna och det sista så gick vi ner till den vackra stranden och fotade lite hundar. Det blev inte så jättebra bilder, men här kommer några.

Jo, så var det. Vi hade kvalificerat oss till Elitklassen genom att få två första pris i Ökl så vi fick vara med i Eliten. Härligt kul har det varit. Man har funderat massor på hur ett upplägg i elitklassen kan se ut och nu har man sett ett. Det var rörligt, snabbt, jaktlikt och roligt upplägg mellan två "pölar". Ska försöka att återge hur det såg ut för mig och Spex från vår vinkel. Hoppas minnet inte sviker nu. Sä här var det;

Vi hade startnummer tre. Ett bra startnummer för då han jag se 1 och halva 2. Vi värmer aldrig upp särskilt mycket utan en lite kisserunda och så kör vi. Detta har fungerat bäst hittills. Så även idag.

Först ansmygning mot första gömslet. Gick bra. Spex är yvig, men jag låter honom vara lite yvig för att inte dämpa honom. Tollingen, ca 5 eller 6 ggr gick bra. Spex höll ögonen på skytten för därifrån kommer allt det roliga. Vid sista tollingens ingång kom ett skott och skytten, Petter, var så duktig så att han träffade två fåglar på ett skott. :) Alltså linjetag till samma ställe två gånger. Änderna låg lurigt utmed vattnet där vattenkanten buktade lätt innåt så att få en rak linje var inte lätt. Det var hög vass innan målet. Första skicket så gick Spex i vattnet, fråga mig inte varför, men antagligen mitt fel. Sen fick jag honom rätt och han kom in med första anden och sen andra för då visste han ju att det låg en till där ute på samma ställe nästan. Skönt! Vi var på gång.

Sen fotgående till sökrutan där den tidigare jakten på morgonen fällt flera vilt som nu skulle plockas in. Två änder tog Spex in snabbt. När han var på väg in med and nr två så kom det en gås som Petter sköt och det landade i vattnet en bit bort. Spex stannade upp, tittade på markeringen och kom sen in till mig med anden. Sen linjetag ut till gåsen. Gick fint. När jag skickat honom fick jag gå efter för att hjälpa upp Spex ur vattnet efter att först tagit emot gåsen.

Bra!

Sen fotgåenden till nästa gömsle vid nästa tjärn. Ca 50 m, tror jag. Och så ca 20 tollingar åt båda håll med paus emellan. Sen två skott där först en markering föll och sen var det en dirigering på nästa and.

Markeringen inga problem. Jag skickade Spex från höger sida gömslet. Vi hade en karl som kunde kasta långt och var superduktig på det han gjorde.

Sen dirigeringen. Hm, här var jag inte nöjd efteråt. Jag ställde mig på vänster sida gömslet och gjorde precis som jag brukar på träning och Spex gick iväg. Tre gånger fick jag trycka ut honom innan han gick i vattnet, men så gör han alltid på träning också. Han tog riktning mot målet fint till en början, men så drogs han åt markeringslandningsstället och jag försökte först att rätta till honom, men han fick söka av först. Sen trodde jag att jag skulle kunna dirigera om honom, men inte då. Han lyssnade inget vidare på mig och stoppsignalen kunde han inte idag. Jag fick iaf över honom på andra sidan och upp på land. Sen lyssnade han på mig. Nu kunde jag dirigera honom åt vänster ca 30 meter ? och han hittade anden. Ok, tänkte jag, inte snyggt, men domaren Anders ville ju först och främst ha in viltet, och det fick han ju nu. Spex gick till stället han gick upp på från vattnet och gick i och simmade till mig. Vad bra att han inte tog landvägen utan simmade. Lite plus till oss.

Sen tillbaka till söket där allt vilt inte var inne än. Tre änder kvar. Detta fixade Spex bra. Han höll tempot i myrmarken, hade bra grepp och sprang in till mig med fina avlämningar hela provet igenom. Vid sista anden så ställde han sig och tittade på mig och undrade om han verkligen skulle ta den här, men han fick ingen hjälp av mig och då tog han den och kom in. Gött! Vi hade genomfört ett elitprov och jag var nöjd över lille mannens arbete. Fast vattendirigeringen kunde gått mycket bättre.

Vi fick ett första pris och HP skulle domaren fundera över. Hurra! Vi lyckades. Det trodde jag aldrig, men vi gjorde det. Snacka om att vara stolt över sin hund. Han är ju hur duktig som helst min lille mannen och helt underbar att jobba ihop med. Nu ska vi fokusera på nästa prov om en vecka på specialen. Men då är det ett nytt prov, nya domare och på ny mark. Allt kan hända. Men vi har iaf ett första pris i Sveriges första Tjp ELitklass och jag är så stolt och glad över vår insats. Hurra!

Jag, Ulla-Britt, Henrik och Cecilia träffades hos Stig för att träna lite kast och skott vid vatten och lite annat också. Erik 5 år var ju också med och han är redig han. Sitter i bilen och bara är.  

Spex började. Vid vattnet. Skott och kast. Han var på. Ljudade en del i starten. Först en dubbelmarkering upp på andra sidan vattnet. Det blev svårt för det var så högt gräs och ingen vind så det gick sådär. Sen testade vi en trippel på vattnet och det gick bra med de två första, men den sista hade han glömt och jag fick hjälpa honom redan från land, men sen gick det bra. Han är så lättdirigerad lille mannen och gör för det mesta som jag ber honom om.

När de andra gjort färdigt vattnet så åkte vi till skogen för att fortsätta med markeringar, dirigeringar och söket. Allt gick på dummis idag. Dirigeringen gick alldeles utmärkt. Här testade vi på en dubbel ljudmarkering med skott innan, men det blev svårt. Här har vi en del att träna på. Hm, undrar vad som kommer på lördag.

Söket det sista så, ja, det är inte hans starka sida. Några fick han hämta in, men mest titta på de andra som jobbbade och då la han sig. Det är verkligen inte hans starka sida med söket. Som tur är blir han lite mera på när det handlar om änder.

I det stora hela är jag nöjd med dagens övning. Vi har nog en del kvar att träna på med tanke på Elitklassen Tjp, men det vet vi inte förrän på lördag. Har ju ingen aning om vad det kan handla om och vad som skiljer mellan öppenklass och elitklass. Fundera och spekulera kan man ju alltid. Vi får se.

Så har vi tränat lydnad i Lidköping denna gång. Det är roligt. Vi tränar inte mycket, eller inget alls, mellan varje gång jag och Britt-Marie tränar, men det är ju inte det vi lägger fokus på just nu. Men roligt är det de gånger vi tränar.

Idag tränade vi fria följet väldigt lite. Bakdelsträningen måste bli bättre. Vi tränar korta pass, men intensivt de få minuter vi gör det.

Sen konskicket. Börjar bli bra. Vid sista skicket avslutade vi med rutan och det kan han till 99% nu så det kommer mer och mer. Kul att han klarar att sätta ihop hela momentet. Men det är en del fiinsliip kvar där.

Blixten går förvånandsvärt bra. Där är vi i stort sett färdiga. Bara att underhålla det momentet.

Hopp apport med metallen går sådär. Jag har börjat att ge godis i sittande ställning efter ha kastat, och Spex hoppat och apporterat, och det har gjort att han ökat tempot tillbaka, och släpper inte metallen förrän han är framme hos mig. Perfekt! Vi har bara 4 plankor högt än, så det fattas ännu en planka upp innan det blir till att stå upp när han kommer till mig för avlämning.

Sen hjälpte Britt-Marie mig med vittringsapporteringen och den blev jag nöjd med. Räckte med en gång.

Och som sista träningsmomentet idag så blev apportering med dirigering. Jag lägger bara ut de på kanterna, inte den i mitten för den stör än så länge. Sen ställer jag honom vid konan och så skickar jag vara därifrån. Vänster apport är svårast. Vet inte varför. Jag måste vara noga med hur jag gör handtecknet och vad jag säger och jag får koppla det till jakttecknen för att han ska vet vad han ska göra. Här måste vi nöta massor för att han ska förstå. Likadant gör jag här vid avsluten att jag sitter på huk och tar emot honom och då galopperar han mot mig. Hoppas jag kan behålla det tempot vid färdigt moment också. Men när han kan får jag träna mer på tempot i alla apporteringsmoment. Ett litet steg i taget tar vi nu. Vi har inte bråttom.

Annars har jag jobbat mycket nu det senaste. I helgen har jag gjort fredag och söndag dygn och det har inte blivit många timmar i sängen och det blir man sliten av. Och så hade vi främmat i lördags av Annika och Tony och deras grabbar på 8 och tvillingarna på 5 år. Det var highlife, kan jag säga, men trevligt. Inte kan man prata mycket när det är livliga barn inpå, men det får man ta igen någon annan gång. VI har ju inte något hem gjort för barn precis så det är inte lätt att roa dom. Och TV:n fick vi inte igång. Hm! Kanske äntligen får köpa en ny TV. Vi har ju ff en tjockTV och vill ha en platt så det kanske blir så nu. Vi får se.

Idag ställde jag upp som träningskamrat åt min vän Ulla-Britt med hennes två labbar, för hon ville träna passivitet. Och oj, vad jag fick ut mycket av den träningen. Hon ville ha sin passivitetsträning vid vattnet med skott och oj, vad det passade oss i vår träning.

Stig, grannen, sköt och kastade. Spex markerade och apporterade och Quinny och Chess fick inte göra något brevid Ullas sida.

Först tränade vi på skott, kast, markering, apportering. Helt vanlig träning alltså. Ett par tre enkelmarkeringar. Sen en dubbelmarkering där det var skott, kast, skott, kast och efter det så flyttade vi på oss, alltså bytte plats. Bara för att se hur Spex hade lagt dubbelmarkeingen på minnet. Det hade han. Minnet kvar, men han tog sikte på skytten för att komma ihåg markeringarna. Men han gjorde det så bra så han fick göra som han ville, bara han kom in med dummisen. Han kom ihåg båda dummisarna. Så gjorde vi ett par gånger med lika bra resultat.

Spex var väldigt pigg go och gla och gjorde allt med glädje, stor glädje, och det var en fröjd att träna med honom idag. Det kom endast ett ljud vid första skicket, men sen var han tyst.

Sen fick jag en idé om hur jag skulle träna för att testa honom. Gräset var så högt vid ån så det fungerade som ett gömsle. Alltså kunde vi tolla. Vi tollade åt båda hållen. Sen lite passivitet. Sen tolling åt båda hållen igen och sen passivitet igen. Under passivitet två så sköt Stig ett skott med en enkelmarkering när vi låg passiva. Sen tollade vi igen åt båda hållen och det gick kanoners bra. Han kunde släppa markeringen. Sen fick han ta markeringen från gömslet och han gjorde det med glans.

Så skönt att han är så förig som han är. Vi har väldigt roligt när vi gör något ihop och det ger så mycket tillbaka. Nu satsar vi på Tjp Elitklass om 12 dagar och hoppas på att det ska gå bra. I höst får vi lära  och åka på alla Tjp som finns, och går det inte som jag vill så tränar vi på inför nästa år. Roligt ska vi ha det iaf. Just nu är vi inne i ett riktigt bra stim med träningen och det ska vi flyta länge på.

Vad tiden går fort. Nu har jag haft semester i 5 veckoer, varit ledig mycket trots att jag jobbat i 3 veckor, men det är det slut på nu. Fr.o.m imorgon så jobbar jag massor. Och då menar jag massor. Får ta igen för all ledig tid nu så det kommer att bli jobbigt en tid framöver. + att man ska iväg några helger på tollaraktiviteter, men det blir bara roligt. Fast man blir väldigt trött efteråt av dessa roliga händelser.

Vad har vi då gjort den här veckan som gått? Spex har varit hos Erika, Jonas, Juni, Tya och Änna och det tyckte han var jätteroligt, menjättejobbigt. Han är inte van vid att umgås med många hundar intensivt i två dagar och som Erika sa; det märks att han är ensamhund i familjen. Spex tyckte det var jättejobbigt att dela Erika med de andra. Han blev jättesur på dom och sa ifrån på skarpen. Men se det accepterade inte flockledaren Erika, som tur var, för så får han inte bete sig. Han skötte sig nog ändå i det stora hela.

De var ute och åkte båt i höga vågor också och det är han inte van vid. Han har badat i saltvatten och det är han inte heller van vid. Han t.o.m drack saltvatten och ni kan bara tänka er hur hans mage reagerade efter det. Stackars Erika och Jonas som fick ta hand om det.

Tack för hjälpen Erika och Jonas för att ni ville ta hand om lille mannen medans vi roade oss på Marstrand och Instön på kusinträff. Vi har roat oss kungligt och haft det jättetrevligt i goa släktens sällskap. Det var ändå skönt att Spex blev glad när vi kom för att hämta honom och han ville följa med oss hem.

I torsdags träffades Britt-Marie och jag med alla hundar för att träna lydnad. Alla var ringrostiga, även deras mattar så nu måste vi komma igång mer regelbundet med lydnaden.

Vi gick igenom hela programmen där vi är var vi står och vad vi behöver träna på. Vad behöver vi då träna på? Jo, allt. Precis allt hade försvunnit. Nej, inte riktigt allt, men det mesta. Det var väl inget som gick bra precis så vi har att göra en låååång tid framöver med träningen inför Elitlydnaden. Fast jag tycker att det ska bli riktigt roligt att träna till den klassen. Brukar inte vilja träna jakten och lydnaden parallellt, men nu vill jag det.

På kvällen samma dag så tog vi bilen ner till Vänern för att leka lite vid vattnet.

Tagna foton med iPhonen. Här kom en familj kanadagäss som undrade vad vi höll på med, men de kom aldrig närmare som tur var.

Först tränade vi trippelmarkeringar med bollar och förlängda armen, sen sök i vattnet/vassen. Sen satte jag på honom flytvästen för att han ska träna på att komma upp i lodrät ställning när han simmar, men han simmar lodrätt så länge han inte simmar efter något. Så fort han ser bollen så låter han som en flodbåt när han i en lodrät ställning simmar allt vad hjärnan vill att han ska göra. Kroppen simmar inte så fort som hjärnan vill och då blir det så här. Han ser för hejig ut. Och på tillbakavägen låter han som en, jag vet inte vad. Kolla in filmen;

  Spex vid lilla Bjursjön första gången han har flytväst på sig.

Det sista så kastade jag bollen så att han fick hoppa i vattnet, sen upp på ett berg och så ner i vattnet igen, och det gjorde han med lätthet. Oj, vad roligt vi båda hade. Det var en ljuvlig kväll att minnas denna sommar.

Och idag har vi varit ute och cyklat. Lille mannen måste ju vara i god kondition inför kommande aktiviteter, och cykla tycker han är roligt.

Innan på dagen åkte vi upp till Hällekis säteri och käkade middag. Mums, lax. Till efterrätt blev det en chokladbakelse. Mumsmums! Sen tittade vi runt i deras ljuvliga trädgård och fick lite inspiration till vår egen.

Nu är vi hundvakter åt brorsans Cosmo och snart ska vi ut och gå en liten sväng. Det regnar ju inte just nu så det gäller att gå ut emellan skurarna.

Sen blir det jobb hela helgen och flera veckor framöver. Får ju jobba igen för allt det lediga jag haft så länge nu så det är slut på friheten för ett bra tag framöver. Hoppas bara man hinner och orkar träna något. Har en plan som jag måste ta upp med mina träningsvänner inför debuten i Elitklassen tollingjaktprov i Ockelbo 4/8. Skulle behöva få igenom den planen. Hm, vi får se om det går. Ska jobba på det.

Jag och Ulla-Britt täffades i skogen för att träna lite ihop. Idag låg focus på söket. Först la vi ut dummies i ett besväligt område där det var blött och tungsprunget. Spex älskar verkligen inte dessa områden och det går sakta framåt i rutan. Men han jobbade på i sin egen takt och jag försökte att hjälpa honom så lite som möjligt. Han frågar mig mycket, men går ut när jag ber honom om det. 5 stycken fick han plocka in och sen var jag nöjd. Då hade han varit både på torra land och på blötmark så kan kan inte klaga.

Till sist fick han hämta en dummie som U-Bs unghund inte hittade och det blev så bra för både mig och Spexen så sen var det stopp på dummies.

Nästa sökruta på ett nytt område blev med vilt. Vi hade med oss två änder, en trut, en kråka, en duva, en kanin och en iller, eller något liknade som Spexen aldrig hämtat förut. Den la vi väl synligt så att vi skulle se vad hundarna gjorde när de kom fram dit.

Sen fick lille mannen börja och när det handlar om vilt så är tempot mycket högre. Han jobbar effektivt i rutan och gör det bra.

Han hade sett när jag la ut änderna så dom hämtade han först. Jag var inte förvånad. Sen plockade han snabbt in,  snabbt för att vara Spexen, men inte lika snabb som labbarna, alla fåglarna och även minken, eller om det nu var iller eller något liknande, utan problem. Så skönt det var att det fungerade ua. Vilthanteringen är han duktig på.

Den sista övningen blev markering idag. Jag fick två stycken trippelmarkeringar till Spexen och han löste dom riktigt bra faktiskt. Det trodde inte jag för jag trodde att han var trött efter sökrutorna, men han överraskade mig positivt.

Nu blir det vila i flera dagar för oss för nu ska jag jobba hela helgen. Imrogon blir det bara en långpromenad för att vila huvudet på oss båda två.