Idag var jag trött efter den intensiva träningshelgen. Trött, men nöjd. Skulle träna idag igen, men först skulle vi träna jakt hos Gunnar. Marie kom också.

Vid 16 körde vi igång. Jag hade inte fått mycket gjort idag, men har ändå sprutat gift på allt ogräs som gick att hitta. Lite nytta fick jag gjort.

När vi tränade jakt så tränade vi mycket markeringar idag. Både med bollkastaren och med apportkastare. Vi tränade även på samma övning som vi gjort den senaste gången med att lägga ut ett linjetag, men innan de går så kastar vi ut en boll som störning i vinkel från linjetaget. Spex är duktig på detta så det är sällan några problem. Han är även en duktig markör, men idag hittade han inte de markeringarna vi sköt med apportkastaren. De blev till bra dirigeringar istället. Han är duktig min lille mannen på jaktövningarna. Tiden gick fort, men det var roligt att träna med Gunnar och Marie igen.

När vi tränat klart åkte jag till Lidköpings BHK för att träffa Britt-Marie och träna på den lydnaden vi lärde oss igår. Kanske inte så snällt om Spex dels var trött efter helgen, dels trött efter jaktträningen, men han var inte så trött så det gick bra. Det mesta iaf.

Jag började att leka med mettallapporten och det gick inget vidare idag. Den var inte lika rolig som igår, men det är väl bara att träna vidare. Skam den som ger sig.

Sen tempot till konen och till rutan och det gick jättebra. Han tycker att den här träningen är hur kul som helst så den var jag nöjd med. Testade även att skicka honom först till konen och sen variera höger eller vänster ruta på kort avstånd bara för att testa fram säkerheten till rutan. Rutorna stog även lite snett och vint för att göra det svårare. Detta gick jättebra.

B-M la ut en vittringapportering och det var inga problem alls. Vi får fortsätta träna på vårt gamla sätt och kanske variera med en pinne emellanåt, men det gick väldigt bra idag.

Nästa moment vi tränade på var att stå upp vid vänster om halt och det kommer mer och mer. Man får hjälpa honom mycket bara nu ibörjan, men det får man plocka bort senare mer och mer.

Det sista vi gjorde idag var fjärren, men det gick inte bra så då slutade vi. Nu var iaf jag trött och jag misstänkte att Spex också var det och då är det inte juste att fortsätta presssa honom. Vi har ju massor av tid på oss att träna och det ska vi göra också. Är nöjd med dagen.

Det är roligt att åka och träna för instruktör för man lär sig en massa nytt och man får en spark i baken och en nytändning på att träna. Nu behövde jag den här sparken i baken för att komma igång ordentligt och satsa lite mer på lydnadsträningen än vad jag gjort hittills om det ska bli några framgångar i Elitklassen. Och så har jag anmält mig till två tävlingar i juni för då måste jag ju träna. Inte för att jag tror på några framgångar, men jag, eller vi behöver komma ut och få lite tävlingsrutin inför framtiden. Men jag tycker att det ska bli väldigt roligt att komma igång med lydnaden på allvar. Det är ju ett par månader kvar tills tollingjaktsäsongen startar så då behöver jag,eller vi, något att pyssla med fram tills dess.

På lördagen så träffades jag och Britt-Marie i Skara och så samåkte vi därifrån till Tidaholm. Där fanns Natalie Ädel som har kennel The Look www.kennelthelook.se , en tjej med många bra ideér och tips för vår träning.

Vi började hemma hos Natalie med att äta frukost och prata ihop oss lite. Vi blev bara 4 stycken och det visade sig efteråt att det var precis lagom många för annars hade vi inte fått så mycket tid per ekipage som vi fick nu och som vi behövde.

Hennes lydnadsplan låg en bit bort så vi tog bilarna dit. En gammal nedlagt fotbollsplan som var perfekt att träna lydnad på. Solen stekte och det var varmt.

Mitt första moment att gå igenom blev fria följet. Det är inte bra alls så jag fick några grundläggande övningar att träna på.

Först så har Spex ff ingen bakdelskontroll så här fick vi användning av mikrovågslocket igen för att träna hans bakdel med och för att träna hans ingångar vid mig. Lockat ska alltså läggas på min vänstra sida och Spex ska komma och slänga in baken med framtassarna på locket och sätta sig rakt och snyggt fot. Till en början så står jag framför honom och lär honom att bara flytta bakdelen och så småningom stå brevid honom. Detta har vi ju redan tränat på en del, men nu blev det ett nytt tänk att träna vidare på. Kul!

Sen hoppar han runt på baken när vi gör vänster om halt i vändningarna på stället, så där måste vi träna på att han ska ställa sig upp först och flytta sig runt sen utan att hoppa på baken runt. Hm, det blir en hel del att träna på, men det kommer förhoppningsvis läsa många av våra problem med fotgåendet för nu är det inget som fungerar där mer än en bra kontakt. Vi kämpar på och jag börjar tycka att det är roligt att få till det. Tänk när fotgåendet kan se snyggt ut igen. Natalie trodde inte att det skulle ta så lång tid att träna in, men vi tänker inte stressa. Nu SKA det bli bra, eller iaf mycket bättre än som det är nu.

Nästa moment vi ville ha hjälp med är hopp apport med metallen. Nu ställer han sig bara vid metallen och undrar om han verkligen ska behöva ta den där otäcke i munnen och komma in till mig. Och det vill jag ju att han ska göra och helst hoppa över hindret med den tillbaka också.

Här fick vi tipset att hetsa och leka fram rätt beteende för att få ett snabbt gripande och en snabb återgång. Jag höll fast honom och kastade iväg metallapporten samtidigt som jag hetsade på honom lite. Oj, vilket gripande och vilken fart han hade. Toppen! Det verkade fungera. Innan vi testade denna idé så frågade Natalie om det skulle gå att göra så med honom så jag inte fick ljud på honom då han är en tollare, men det trodde inte jag att det skulle göra. Kul att hon har en inblick i rasen och hur tollaren kan vara. Nu ska vi leka med metallen så fort vi får tillfälle och göra den så rolig som det bara kan gå att göra i Spexens värld. Belöning i form av en boll, eller något väldigt gott godis.

Vi tog lunch sen. Vi åkte tillbaka hem till Natalie och fick en väldigt god lunch med fylld fläskfilé, potatisgratäng och en fräsch sallad med vindruvor i. Mums vad gott det var. Stärka med påfylld energi så åkte vi tillbaka för att träna ännu mera.

Vad tränade vi på nu? Har jag redan glömt detta? Jo, vi tränade på apportering med dirigering och här var han slö nu. Det var varmt och hans tempo var inte det bästa. Kul var att han kan momentet och vet vad han ska göra, men här behövdes ett snabbare tempo över lag. Vi valde att vänta till morgondagen då vi var fyllda med ny energi att träna upp tempot.

Jag lärde mig mycket av att titta på de andra och lyssna på Natalies råd till dom. En del tog jag till mig själv. Innan vi åkte hem så fikade vi och pratade lite. Det var inte mycket vi fick gjort idag, men ändå massor. Jag var jättenöjd med det vi gått igenom för nu hade jag att ta tag i och att träna på som jag kände att det var ett sätt som passar oss. Verkligen fått ny inspiration med lydnaden. Hem och bara slappade då jag var trött efter dagen och trött för att jag kom sent i säng på fredagkvällen efter en trevlig kväll hos Reidar och Gudrun ihop med Peter och Rose-Marie. Och solen hade gjort sitt idag och man har nog fått lite bränna på kroppen. Härligt!

Så söndagen. Ny dag och ny träning med många nya tips. Frukost på planen först för det var där vi träffades idag. Inte hemma hos Natalie. Idag började vi med att träna upp tempot vid rutan och till konen. Det blev lite av att hetsa honom här också. Så fort han gått i det tempot jag ville till konan så skulle bollen komma, och detta fungerade alldeles utmärkt. Han tyckte att det var skitkul att springa dit. Sen fick han inte alltid bollen vid konan utan då fick han direkt springa till rutan för att få bollen där istället. Ibland boll vid konan och ibland i rutan. Jag skulle även variera hur länge han skulle stå vid konan innan jag skickade honom till rutan. Plöstsligt blev rutan jätterolig.

Sen kunde vi även ställa en kona i mitten av två rutor och att ställa ut rutorna lite närmare ca 15 m bara för att träna tempot och säkerheten att gå in i rutan rätt. Ville man kunde man ställa rutorna snett och inte i 90 grader för att öka säkerheten med ingången i rutan. Man skulle även variera med att ställa rutan längre bort än 25 meter också så att det inte blev samma avstånd för hunden. 

Att man måste ha någon vid sidan om som talar om för en hur tråkig man är. Nu leker vi ju massor och det behöver inte vara så strikt i träningen och det vet jag ju egentligen om, men lik förbannat så tränar man för stelt. Nu blir ju träningen så mycket roligare för både mig och lille mannen. Detta gav massor.

Nästa moment vi tränade på var att repetera fotgående så jag fattade rätt under gårdagen. Det är lite kruxigt, men vi ska nog komma på hur man ska göra. En utmaning är det iaf, men jag hade fattat rätt. Vi jobbade en stund på detta, men inte så länge för det var varmt idag också.

Lunchen hemma hos Natalie var nästan lika god som igår. Idag var det lasange och det var gott. Det var skönt med en paus för både oss och hundarna.

Tillbaka på planen så tränade vi nu på vittringsapporteringen och det gick inte alls idag. Jag skulle hetsa honom för att få upp tempot (inte Natalies idé utan min) och det blev inte alls bra. Han fattade ingenting av vad jag ville att han skulle göra. Han blev osäker och började att fråga mig om han gjorde rätt och så vill jag inte ha det. Vi tog bara en vittringspinne och la under gräs så att han skulle få leta, hitta och fatta att han gjorde rätt. Det gick sådär så detta måste jag testa mer hemma. Men det kändes bra att detta momentet trasslade för nu vet jag hur jag ska rätta till det. Att gömma en pinne och lära honom att han gör rätt. Då finns det inga andra pinnar med som kan störa det hela. Vi får träna vidare hemma på vittringsapporteringen.

Sen var jag nöjd. Spex var lite trött och det var varmt så jag tog inga mer moment. Kände att jag fått massor att träna på och mänga bra ideér och tips som passade oss. Kan tänka mig att åka tillbaka till henne om jag får problem med något moment. Skönt att hitta någon som finns på nära håll så att man slipper åka så långt för att hitta någon bra instruktör att träna för. Visst finns det mycket kvar av allt, men nu är jag sugen på att träna och tävla och lära mig/oss att hitta rätt känsla, teamkänslan på planen och att vi lär oss att lite på varandra. Denna helgen har lärt mig massor och det är jag glad för. B-M var lika nöjd som jag så nu ska här tränas.

På kvällen när jag kommit hem så fick jag kasta mig in i duschen för vi var bjudna till Anitha och Göran för att fira mors dag med god mat. Jag firade min lilla mor i torsdags och gav henne en bukett fina blommor. Man kan ju inte dela på sig fast man skulle vilja många gånger. Är så otroligt nöjd med helgen och den känslan är bra.

Bilder kommer senare när jag fått dom. Det var med en tjej med kamera som tog en hel del bilder och jag har inga bilder under lydnadsträning på mig och lille mannen så det ska bli kul att få.

Jag har varit sjuk i snart 2 veckor. Pisstråkigt!!!! Men i morgon natt ska jag börja jobba igen och jag hoppas att det inte blir för tidigt så att man åker på något nytt elände. Har haft ont i luftrören i över en månad och när jag blev sjuk nu så blev det hostigare än någonsin och även förkylningssymtom. Får ju aldrig feber, men nu har jag haft nästa 38 grader i en vecka. Men nu ska det vända. Det har känts riktigt bra idag, men jag ville inte börja jobba en pingstafton natt, så jag väntar tills imorgon natt.

Det har ju inte hänt så mycket precis med något. Spex har varit några dagar hos mina föräldrar för jag har inte orkat göra något med honom, inte ens en kort promenad så de var så gulliga och tog honom åt mig. Även svärmor och svärfar har haft honom. Tur man har en snäll familj.

Och jag har legat platt fall i soffan för det mesta och sett de flesta TV-serierna som gått på dagtid och kvällstid. Jag har även sovit i soffan så att jag har kunnat sitta upp för denna förbannade hosta har varit jobbig. Dagarna har ändå gått fort och jag kan inte förstå varför. Har ju inget gjort alls och ändå går tiden fort. Ändå har jag varit rastlös och uttråkad och trött samtidigt. Jaja, inte lätt att vara klen.

Inatt fick bästa Monika, Sören och Nellie tillökning i hästfamiljen. Skorpan nedkom med ett fint hingstföl. Grattis till det så att du kan koppla av nu Monika.

Och bästa träningskompisen i lydnad har varit och tävlat lydnad i Vara-Grästorp med sin unge bc-hane Asterix och de fick ihop fina 198 poäng. Ingen dålig debut. Grattis till er!

Jag sitter och tittar på Eurovisionsshlagerfestivalen helt ensam ikväll. Roger är på grabbfest och de har åkt mopperace på dagen. Och vilken moppe han fick tag i Roger. Kolla här:

Men den hade hållt att åka på i 6 mil och lite till. Fin va? Mitt uttryck när jag fick se den var; åh herregud. Roligt har grabbgänget iaf.

Min bror och brorsdotter kom hit idag och hälsade på en sväng och de hade mat med till mig och till sig själva. Köttbullar och potatis med brunsås. Mums! Det är ju lördag. Vi är uppväxta med köttbullar på lördagar. Tradition från pappas familj. Ibland är det skönt och gott att bli bortskämd. Tack för det bästa bror och brorsdotter Annie.

Gunnar har även varit här idag och jag fick träffa nuförvärvet Plexus. En liten 10-veckors labbevalp. Så söt så! När han var här så kom samtidigt mina föräldrar och så mycket folk har jag inte träffat på flera dagar och vad roligt det var. Äntligen tillbaka i den normala friska världen.

Jo, när jag brorsan och Annie satt och åt så såg vi denna insekt. Läbbig va?!?! Men häftig och fin på samma gång. Vet faktiskt inte om det var en geting eller vad det var.

Sverige har idag gått till semifinal i HockeyVM på hemmaplan. Vet inte vilket lag de ska möta. Så intresserad är jag. Och nu får vi se hur det går för Sverige i Eurovisionsslagerfestivalen i Malmö.

Det var allt för denna gång. Ha det gott alla!

Inget roligt alls. Är jätteförkyld och har även fått ögoninflammation i höger öga. Högst irriterande. Och feber har jag, som aldrig får feber annars. Så här förkyld har jag nog aldrig varit.

Pga denna förkylning så kunde jag och Spex inte åka på jaktprov i Örebro idag. Orkade inte. Vi skulle åkt på vårt tredje B-prov Ökl för i år, men så blev det inte. Det kommer mer prov och så är det ju bättre jag satsar på tollingen till hösten. Men det är roligt att gå på prov. Vi har anmält oss till ett B-prov till, i Värmland i slutet av maj, men när anmälningstiden gick ut så var vi bara tre som anmält oss så jag tror inte att det blir något. Vi får se.

Spex är ju helt underbar som hund i helhet. Den här veckan när jag varit sjuk så har han fått "sköta sig själv" kan man säga. Vi går en kort promenad på morgonen i skogen och sen går jag in och lägger mig medans Spex ligger ute i trädgården själv. Jag har öppet till vovvegården och har bakluckan öppen på bilen och han går ingenstans. Sen går vi samma korta runda på kvällen igen. Han är så duktig.
Idag märkte jag att han börjar bli rastlös och ville göra något, så vi gick en liten bit i skogen och under vägen slängde jag ut tre minnesmarkeringar på olika ställen och gick en sväng till. Sen tog vi dom på tillbakavägen. Inga som helst problem för lille mannen. Det svåra var att få honom att släppa den första markeringen och gå med mig. Så söt så.

Nu i eftermiddag fick jag gå ut på ängen och kasta lite boll till honom. Först en minnesmarkering som vi gick ifrån för att göra ett sök ibland riksvägarna vi har där. 8 bollar la jag ut och han hämtade 7 fort och enkelt, men boll nr 8 började han fråga om. Han fick ingen hjälp av mig och ta mig tusan så fanns drivet att inte ge upp och han hittade den sista bollen. Gött!

Sen lite belöningar i att kasta boll åt honom. Det var en lycklig hund kan jag meddela.
Det sista så tog han minnesmarkeringen och han är duktig. Nu sitter och och spanar mot grannen till för de skjuter lerduvor och han är sugen på att ge sig dit och jaga. Det händer ju något roligt där.

Imorgon hoppas jag att jag orkar att träna mer med honom. Behöver träna vatten.

Imorgon ska Gunilla, Kalle och Perry komma förbi på lunch, men det är väl inte så lyckat om jag är förkyld. Får höra med dom. Typiskt när de är här omkring att jag ska vara sjuk, vilket jag väldigt sällan är. Typiskt! Blir nog pigg snart.

Så var det dags igen för nästa prov, denna gång i Vingåker. Vi åkte tidigare än igår och idag var det "bara" ca 19 mil till provplats. Man är väl dum som åker hundra mil en helg för att "testa" hur ens hund går på prov. Men roligt är det och så är det värt det.

Idag hade vi startnummer 3 och jag trodde att vi skulle få gå par med en hane idag, men det visade sig bli en tik till idag. Nu var jag tvungen att ha "tummen i ögat" på lille mannen hela provet igenom och inte ge honom en chans att få gå till labben. Jag förklarade även för tikens förare hur han var så hon visste om det och vi skulle hålla oss ifrån varandra på behörigt avstånd. Hon var jättebra. Jag skulle ta kritiken om att jag var på honom under alla transporter, men det kunde det vara värt. Bara han inte gick fram till partiken en gång till för det får han INTE göra.

Jag skulle starta i par nr 2 som första hund så jag var med på samlingen och genomgången av provet, men sen ägnade jag mig åt lille mannen med att rasta honom och värma upp honom lite. Det verkade som om det skulle bli ett trevligt prov idag med. Anita Norrblom var domaren för dagen och hon verkar sund i sitt tänk och sin bedömning.

Så var det vår tur. Spex verkade vara på hugget idag och inget trött efter gårdagen. Vi fick väl se under provet.

Första station var varsin markering med skott och Spex fick sin markering först. Inga problem att hämta kråkan över ängen över gärdsgården, men på vägen tillbaka så stannade han upp och började lukta på en fläck, men kom då jag blåste in honom. Sen tappar han fågeln på vägen, men plockar snabbt upp den igen. Har han aldrig gjort förut. Jaha, tänkte jag, är det så det här provet kommer att bli. Men, det är bara att bita ihop och fortsätta.

Han satt fint kvar vid min sida när labbetiken tog sin markering efter skottet.

Sen en transport förbi markeringsstället till nästa äng där en hund skulle dirigeras ca 50-60 m och hund två skulle få en dubbelmarkering med skott under hund nr 1 ingång.

Jag skickade Spex efter anvisning och han drog åt höger. Men jag blåste stopp och dirigerade om honom och han lyssnade fint på mina signaler. Han hittade fågeln och kom emot mig. Dä säger domaren att "ja, Lisa var kall hon" och jag fattade ingenting. Det visade sig att skytten inte informerat mig om att det andra linjetaget låg väldigt nära där Spex befunnit sig, men det visste ju inte jag och det var lika bra det. Tur att Spex lyssnade så fint på mina dirigeringar. Inte brydde han sig om att det small när han sprang till mig heller. Visst kollade han vad som hände, men det störde honom inte i hans arbete. Skönt att han fungerade så bra idag.

Sen bytte vi och vi fick dubbelmarkeringen som Spex fixade utan problem över ängen och in i skogen.

Sen en transport igen, en längre denna gång. Vi höll oss noga ifrån varandra och Spex visade inte något tecken på att vilja gå fram till det andra ekipaget. Gött! Vi var på G.

Sen blev det söket för oss. Ett litet sök bland träd buskar och stenar. Jag såg honom aldrig och lika bra var väl det. Han kom in med 5 vilt, ett var från sökruta nr 2, men det skulle inte belasta hunden som tur var. Jag var nöjd med det jag sett. Domaren sa sen i kritiken att han "pysslat med lite annat" i sökrutan. Att han tappade focus en liten stund. Jag såg ju aldrig detta.

Sen vilade vi när andra hunden sökte.

Därefter kom vi fram till vattnet som var det sista på detta prov. Först en enkelmarkering och sen en vattendirigering. Vi började med dirigeringen. Som vanligt trasslade lille mannen vid igången, men jag fick i honom till slut och då gick det bra, som vanligt. Han hittade anden och simmade vattenvägen tillbaka till mig.

Till sist vattenmarkeringen. Han ville inte riktigt gå i vattnet, men jag behövde aldrig påverka honom utan han valde själv att gå ut och simma de 50-60 m efter fågeln. Han gick upp på land påandra sidan först, men hittade snabbt fågeln i vattnet och simmade snart tillbaka till mig. Duktige lille mannen! Nu var vi färdiga och han hade orkat att gå retrieverprovprov två dagar i rad utan problem.

Nu väntade vi bara på kritiken. Vad skulle det bli idag? Och Hurra! Det blev ett andra pris. Detta pga söket och vattenstrulet. Tror ni jag var glad över min lille mannen! Vilken hund jag har. Han är helt enkelt underbar att ha att göra med. Kan vi bara lösa vattendelen så får ni passa er. Men jag ska fråga min guru Jens P om denna detalj så kanske det löser sig. Det hoppas jag verkligen att det gör.

På vägen hem idag, jag åkte tidigare idag också, men idag fick jag med mig protokollet, så tog jag vägen över Hallsberg, till Gunilla, Kalle och Perry. Jag fick jättegod lunch och vi tog en promenad med hundarna och sen åkte jag hem. Det är alltid lika trevligt att träffa dom.

Sen var det skönt att komma hem. Nu var jag trött efter denna härliga, men intensiva helgen där jag är supernöjd med resultatet vad Spexen presterat. Vi har två gånger gått till pris på ett retrieverjaktprov Ökl B-prov. Inte illa! Nöjd!

Spännande att se hur Spex skulle gå på ett retrieverprov B-prov öppenklass denna gång. Var han mogen för att gå i par nu, eller .....? Det skulle jag få se idag.

Vi fick komma lite senare än kl 8.30 och det var jag tacksam för. Behövde ju inte åka så tidigt hemifrån då det är ca 30 mil till Halmstad. Nu räkte det att jag åkte kl 6.30 Skönt!

Vi kom fram i god tid och jag gick direkt för att se par två gå provet och jag hann se hela innan jag kunde gå tillbaka till Spex. Det verkade vara ett trevligt prov och ett prov som skulle passa lille mannen bra.

Under tiden vi väntade på vår tur så fick Spex rasta av sig ordentligt först och sen fikade jag. Sen gjorde vi oss redo. Vi gör inte så mycket innan start, vi gör mest lite "följa mig-övningar" för att få hans uppmärksamhet på mig. Det brukar fungera bra.

Sen var det vår tur. Vi fick gå i par med en labbetik på 4 år och Spex tyckte att hon var snygg. Men inte att han skulle få hälsa på henne idag. Vi startade som hund 2 i paret. Först hälsade domaren Bengt-Göran Landin oss välkomna och så startade vi efter att han frågat om vi hade några frågor. Det hade vi inte.

Först dubbelmarkering på land för hund nr 1 medans hund nr 2 fick vänta på sin tur. Spex fixade den bra. Han var lite långsam, men han spikade båda markeringarna. Jag kände mig alldeles lugn och inget nervös. Konstigt för att vara mig, men det kändes väldigt bra.

Sen hade hund nr 1 söket och vi fick vänta. Efter en stund fick vi ett linjetag bland träden på land som Spex också fixade bra.

Därefter gick vi mot vattnet. Spex gick fint vid min sida och följde mig bra. Inget intresse av tiken. Vi fick vänta bakom en rotvälta medans de hade en dubbelmarkering först med skott i vattnet och sen en dirigering med skott därefter. Spex lade sig ner och hetsade inte upp sig så mycket. Också skönt att han kan koppla av. När det var vår tur så sa han "jajamensan, jag är med". En bra av- och på knapp på honom.

Dubbelmarkeringen på vattnet gjorde han bra, riktigt bra i mina ögon. Sen vattendirigeringen. Han har för taskiga igångar. Han gick inte rakt ut utan gick till stället han gått i vid markeringen, men därefter var det inget svårt att dirigera honom rätt så truten kom snart in.

Sen var det som om han behövde "pysa" i honom lite och han gick mig ur hand och rätt fram till tiken. Som tur var inte på henne, men åh så retligt. Skithund! Sen fick jag vara på honom för att gå med mig.

På vägen tillbaka så fick vi en enkelmarkering på land först, som gick jättebra och sen fick vi ta söket medans hund 2 fick vänta precis som vi hade gjort tidigare.

Söket gick hyfsat. Han frågar mig som vanligt efter vilt nr 3 om han verkligen ska behöva gå ut igen för att söka, men när jag ber honom att göra det så gör han det. Fast jag får tjata ut honom ibland. Han hämtade in 5 vilt rätt så fort ändå. Domaren ville ha ut honom ännu en gång och då fick jag ta i för att han skulle gå ut, men han gjorde det. Jag stog nervöst och väntade för han försvann bakom en kulle och jag såg honom inte. Domaren hade sagt att försvann han förlänge där bakom skulle jag blåsa in honom, men nu kom domaren fram till mig och sa att han skulle få hålla på. Det dröjde och det dröjde, men rätt som det var kom han och då var han bara 15 m från mig. Jag hade inte sett honom komma. Vilken skön känsla att se honom. Och jag fick truten fint i hand som allt det andra jag tidigare fått i hand.

Sen var det bara att vänta på kritiken. Nervöst. Vad skulle det bli? Skulle det bli en nolla för att han gått mig ur hand två gånger. Han gick fram till tiken en gång till innan vårt sök. Retligt värre! Skithund!

Vår partik fick ett första pris, tror jag om jag minns rätt och det var dom värda. Hon var duktig. Sen var det vår kritik. Den var väl ok. Lät inte så positiv, tyckte jag. Eftersom han gått mig ur hand två gånger så hamnade vi på ett tredje pris, sa domaren och jag blev faktiskt glad. Trodde ju att vi skulle hamna på ett nollpris. Vad kul att han ändå fixade att gå till pris i Ökl B Retrieverprov. Jag var stolt. Sen började jag fundera på vad vi skulle fått för pris om han inte gått ur hand, men det får vi aldrig reda på. Lika bra det.

Vi åkte hemåt direkt sen. Hade ju en bit att åka och jag ville komma hem i tid eftersom vi skulle iväg tidigt nästa dag också. Kritiken får man inte när man åker hem innan prisutdelningen så jag fick lämna ett frankerat kuvert så att dom kunde skicka den hem till mig sen. Nu väntar vi spänt på den för att se vad han skrivit om oss. Spännande!