Dagen har vi tillbringat i Floby av alla ställen där bilen har blivit servad. Det tog 2½ timma så jag hade förberett lite fika att ta med och så några bollar. Ville se om det fanns några bra träningsmarker vi kunde fördriva tiden på och inte bara knalla omkring i Floby. Mina förhoppningar blev över förväntan. Och vi hade verkligen tur med vädret.

Efter vi lämnat av bilen i goda händer så gick vi mot något som såg ut som ett elljusspår där vi kunde  börja att gå så fick vi se om vi hittade något bra ställe att träna på. Och om vi gjorde. Vad fint det var i Floby. Vilken miljö. Är helt faccinerad fortfarande.

Elljusspåret var jättefint med backar upp och ner och fin skog brevid. Direkt så hittade vi en fin och lång äng så vi började med att lägga ut ett linjetag där. VIsst var det grisskit utspridd på fältet, men det gick bra ändå. Spex såg vart jag la ut två bollar så han drog raka spåret dit och hämtade en boll i taget. Duktig liten mannen tycker att detta är skitkul. (Fniss).

Sen gick vi vidare i spåret tills vi såg en fin skog där jag satte Spexen och gick för att kasta två markeringar och för att lägga ut två linjetag bland träden. Spex satt snällt kvar. Och sen hämtade han markeringarna så bra så. Fast först tog han ett linjetag, men vad skulle jag säga om detta. Inget. Han gjorde ju rätt i sin värld. Nästa skick gick han klockrent ut på den högra markeringen och kom tillbaka så glatt med en boll. Nästa skick så fokuserade jag upp honom mer på den vänstra markeringen, sa "pass på" och då kom han ihåg. Bra! Vi lär oss. Och så tog vi det sista linjetaget utan problem. Så roligt vi hade båda två. Sen gick vi vidare igen.

Nu hittade vi så vackra stora ängar med stenmurar här och där. Jättefint verkligen! Nu la jag ut två bollar på en äng och så gick vi vidare. Är osäker på om Spex la märke till att jag gjorde det, eller inte, men det skulle märkas. Så gick vi till andra ändan av ängen och det var säkert 200 m bort och så var tanken att jag skulle skicka honom till bollarna långt där borta. Gjorde så. Förberedde honom med högt lyftat hand som jag långsamt fällde framåt mot målet och så skickade jag honom när han låst blicken mot målet och så sprang han iväg. Hurra vad bra! och så stannade han, som vanligt. Jag stog bara helt stilla för han måste lära sig att gå till jag säger annat. Han stog en liten stund och så vände han upp och sprang bort till bollarna utan min hjälp. Hurra vad glad jag blev! han har börjat fatta. Kunde inte bli bättre. Han hittade bollen också så det blev en riktigt bra belöning.

Nästa skick trodde jag skulle bli raka spåret till samma mål, men icke. Han stannade på vägen igen, men vände fortare upp denna gången mot målet och hittade boll nr två. Yippi! Dagen, ja, veckan var räddad. 200 meters linjetag och lille mannen fixade det så fint. Vad glad jag var. Hurra hurra!

Nu behövde vi inte träna så mycket mer denna dagen utan vi promenerade raskt vidare på något som hette Flobyrundan. VIlken fin natur. Kan bara tänka mig hur det skulle se ut till allt det gröna kommit fram. VI njöt båda två av promenaden. När vi hittade ett fint ställe så stannade vi och fikade en stund och bara njöt av omgivningen.

Sen trodde jag att det var lagom att vända åter för bilen var nog färdig, så det gjorde vi. Men bilen var inte färdig. Då fick vi tips om att gå till något som hette Alprum, ett ställe där det var samlat över 350 olika träd i en trädgård. Vid turistsäsong så fanns det ett öppet fik där, men inte idag. Vi knallade runt lite ändå och bara njöt av att gå omkring i fin miljö.

När vi var nöjda med detta så gick vi en bit innan jag hittade fin skog där jag inte kunde låta bli att lägga ut ett litet sök till Spex med 4 bollar. Detta tog han utan problem, lite för lätt då han suttit och tittat på mig när jag la ut dom, men roligt hade vi.

Denna gång när vi kom tillbaka så var bilen klar och vi åkte hemåt. På vägen hem åker vi förbi Hornborgasjön där tranorna dansar för fullt just nu. Det är tusentals fåglar där, mest tranor och svanar och det är många som åker husbil dit och nattar över för att se trandansen. Jag var bara tvungen att stanna och titta en liten stund på alla fåglarna.

Här kommer några bilder på fåglarna tagna med min iPhone. Man skulle haft en av dessa stora kamerorna jag såg vid Hornborgasjön.

Och när vi kom hem såg jag lite vårtecken. Tussilagon har kommit. Hurra! Nu är det vår.