Jag har varit med på älgjakt tisdag och onsdag. Inte har jag gått med bössa utan jag har gått med hundföraren, som ett litet bihang, båda dagarna. Roger, min sambo har varit hundförare.

På tisdagen var det grått och det regnade till och ifrån, men det var skönt väder. Blev man lite blöt så var inte det besvärande. Vi gick med Speja, kusin Peters duktiga gråhund. 6 olika älgar såg vi denna dag, men inet någon kom inom skotthåll. De älgar Speja gick efter idag var fel djur som vi inte fick skjuta. Och det var många springälgar som drog iväg långt så man hann inte komma ikapp till fots så till slut fick vi ge upp. Vi fick motion iaf. Och jag plockade massor av rattkantareller och tvingade Roger att åka tillbaka till dom vi fick gå ifrån för att plocka av dom. Sammanlagt blev det en dryga halvfull icakasse och då finns det massor kvar i skogen. Nu har vi så att det räcker och blir över så jag får lämna svampen till andra som vill ha den. Tyvärr.

Onsdag. Var med som hundförare idag också. Husse Peter var med idag och vi gick alla tre med Speja till en början, sen fick jag och Roger gå åt ett håll och Peter åt ett annat. Idag sken solen, men det var mycket kallare i grader. Men väldigt fint i skogen.

Blev det någon älg då? Jo, till slut blev det en på onsdags eftermiddag. Jag, Roger och Peter delade på oss som hundförare. Roger och jag gick åt ett håll och det blev så lyckat så Speja hittade en älg som gick åt vårt håll. Vi smög oss på dom och vid första stoppet så kom vi så nära som 100 m. Oj, vad vi smög bra. Det var spännande. Vi såg inte vad det var för djur för träden stog väldigt tätt. Efter en stund gick älgen iväg och Speja följde efter. SÅ gjorde även jag och Roger och nu gick älgen inte så fort utan att vi hängde med.

Vid nästa stopp då vi kom ikapp älgen såg vi att det var ett ensamt hondjur, alltså ett djur vi fick skjuta så nu ökade spänningen. Älgkon var irriterad på Speja och gjorde utfall emot henne ett par gången, men Speja gav sig inte. Vi var så nära som ca 70 m så nu såg vi vad det var. Det värsta var att hon var halt och gick illa. Stackars ko. Nu var vi verkligen tvugna att få tag i henne, men hon gick iväg för oss även från stopp två. Attans!

Nu fick vi stå på. Det gick inte fort, men vi hade vatten runt omkring oss så vi blev fördröjda innan vi hade tagit oss över allt vatten. Vi hoppade, sprang, gick fort och blev blöta i dessa myrmarker och oj vad jobbigt det var att hänga med. Det var verkligen motion för oss. Till slut kom vi ikapp för tredje gången och nu kom vi nära. Kon rörde sig mot oss också så det blev väldigt bra. Till slut kom hon innom skotthåll och då tvekade inte Roger utan fällde henne. Ett bra skott. Hon hann aldrig lida.

När vi kom fram till henne så såg vi vad mager hon var. Det såg inte friskt ut alls. När vi sen tog ur henne så fanns det inget fett på kroppen och tungan och slemhinnorna i munnen var vita. Stackarn! Hon var sjuk, verkligen undernärd. Kändes som en välgärning att skjuta henne och ta bort lidandet för henne. När vi tittade på tänderna så tror de med erfarna att hon var säkert mellan 15-20 år då de var väldigt nerslitna.

Jag vill inte sätta in något foto på henne för det såg inte bra ut alls. Och de kort jag tagit med iPhonen blev inte bra pga solljuset.

Nu avbröt vi jakten för dagen. Speja behövde vila efter att ha jagat i tre dagar och sprungit en hel del mil.

På kvällen samlades jaktlaget med respektive för att ha lite samkväm och grilla lite. Det var jättetrevligt. En hade med sig dragspel och spelade för oss andra. Det var riktigt mysigt vid brasan.

Hade egentligen ingen lust att åka så långt idag som det var till Stättared, men jag åkte iaf. Och det ångrar jag inte alls. 85 poäng och ett första pris i Ökl. Vårt första. Tidigare har visom mest pått 53 poäng så vi höjde oss med en hel del. På dom poängen kom vi på 3e plats, helt oväntat med både resultat och placering, men så roligt. Det bästa av allt var att vi fick domarens pris i ruta två, närsöket, för att jag förde min hund så lugnt och fint på ett trevligt sätt. Vad stolt jag blev över den utmärkelsen, eller vad man ska kalla det.

En annan rolig sak idag var att skytten på Walk Up i ruta 1 sa " Fan vad roligt med en tollare som är tyst", och domaren sa; "ni var bättre än en del av elitekipagen". Det känns bra, riktigt bra.

Så här gick provet till:

Ruta 1: Walk Up, 14 poäng

Jag och Spex fick gå par med en trevlig tjej med en trevlig labbehane som var jätteduktiga idag. Först gick vi efter skytten. Vid första stoppet: ett skott och en markering, sen ett nytt skott och en ny markering. Jag kan säga att jag såg inte markeringarna och kände att här får jag rikta lille mannen och sen hoppas att han klarade detta själv. Spex fick gå först och kom snabbt tillbaka med en dummie. Sen labben som lika snabbt kom med sin dummie.

Sen ny transport till nästa stopp. Två nya skott, två nya markeringar. Nu gick labben först och sen Spex. Här såg inte jag inga markeringar heller och skicka ut Spex på måfå och han gick ut rätt. Sen kom han tom och jag skickade ut honom igen. Det blev mera som ett sök än som en markering. Han hittade den och det kändes mycket bra. Det var då som skytten och domaren sa sina kommentarer.

Detta var ruta 1, men för oss ruta två då vi startade i ruta 5, men jag orkar inte annat än att skriva dom i ordning. Vi hade alltså redan gjort en ruta.

Ruta 2: Närsök, 19 poäng

Linjetag på ca 40-50 m och sen ett närsök mellan ett par trädstammar som låg ner. Spex gick ut fint, kom lite åt vänster från dummisen så jag blåste stopp och han stannade fint. Sen en kort paus för att få kontakten med lille mannen, och det var detta som domaren gillade att jag gjorde och inte stressade. Sen närsökssignal och han började att leta. Så kom han lite för långt åt höger och jag gjorde likadant igen och riktade honom åt och han lyssnade väldigt fint på mig. Sen hittade han dummisen och kom in fint med fina avlämningar som jag är så bortskämd med.

Efter ruta 2 så direkt över till ....

Ruta 3: dirigering med störning, 18 poäng.

Titti var domare här och innan jag fick starta så säger hon att jag och Jennie Nilsson gav henne idén till denna ruta när jag var hos Jennie i Ö-vik. Hm, har vi tränat så svårt, jag och Jennie, och sen kom jag på vilken övning det var. Usch att ge idé till en sån här svår ruta, men lite smickrande var det allt.

Först en transport till punkt 1. Där stog vi med ryggen mot dirigeringsdummisen och tittade på när en funktionär gick på linje, blåste i en lockpipa och kastade en dummie och gjorde så 4 ggr, alltså 4 störningsdummisar som hundarna skulle passera på linjetaget. Jag tänkte hjälpa Spex massor här och vid varje kast av störningsmarkeringen sa jag; "den är Nej". Allt för att lyckas och då skulle jag ta smällen att få poängavdrag. Sen transport förbi störningsmarkeringarna till punkt 2 där vi startade dirigeringen/linjetaget på ca 40-50 meter. Här försökte jag tänka snett och skicka snett utifrån punkt 2. Först sa jag; "den är nej" igen åt vänster för att han verkligen skulle förstå att han inte skulle ta dom. Sen riktade jag in honom och skickade ut honom, och så tryckte jag förbi honom med flera "Ja". Jag fick blåsa stopp en gång och skicka ut honom igen och det lyssnade han fint på. Så duktig liten mannen. Han hittade dummisen och kom snabbt tillbaka. Gött! Vi klarade denna ruta, men på vilka poäng när jag hjälpte honom så mycket, det återstog att se. Men jag var nöjd. Nu vet jag ju att jag fick 18 p så det var helt klart bra att jag hjälpte honom som jag gjorde.

Ruta 4: dubbelmarkering 17 poäng.

Detta var egentligen vår sista ruta då vi startade på ruta 5, och Spex började bli trött. Han klippte med ögonen och la sig ner så då funderade jag en del på hur detta skulle gå. Men det var som att trycka på en knapp så var han på G igen.

Här en transport först till pinne 1. Ett skott och en markering. Sen transport igen på ca 15 meter till pinne två, nytt skott och ny markering. Här från pinne två skulle Spex hämta båda markeringarna och han fick själv välja vilken han skulle börja med. Han hämtade först den sist kastade klockrent. Sen visade jag honom riktningen till markering 1 och han gick fint iväg, men sen stannade han bara upp och tittade. Jag tecknade "ut" och han gick iväg och hittade dummisen. Skönt! Nu var det gjort.

Ruta 5: dirigering med störning och markering, 17 poäng

Vår startruta. Först ett skott med en markering, sen vända sig ca 45 grader och skicka på ett linjetag upp på en slänt ca 75 meter. Här drog han åt höger och jag fick blåsa stopp och dirigera honom rätt och han hittade rätt efter en liten stund. Här funderade jag på om han letade efter en and för jag hade ju inte förberett honom på att det var dummis idag, men han tog vad han skulle ta. På vägen ner till mig så small ett skott och en markering kastades som han inte skulle ta. Han sprang mot den och jag blåste inkallningssignal och han kom så snällt direkt och lämnade fint i hand. Här efter så skulle han ta markering nr 1. Jag riktade honom mot rätt håll och det gick klockrent bra. Nu hade jag ingen aning om hur mycket dom skulle dra för att det inte blev en rak dirigering och jag tyckte att jag hörde ett litet startljud, men det hade inte domaren markerat, eller så inbillade jag mig ljudet för poängen blev ju bra. Inte alls vad jag trodde vi skulle få så det var väldigt roligt.

Nu var vi färdiga och jag kände mig nöjd. Spex fick gå till bilen och det tyckte han var skönt. Sen gick jag till prisutdelningen, väldigt nyfiken på mina poäng. När de började ropa upp 5e placering på 73 p ? så tänkte jag att då kom jag inte upp på ett första pris idag heller, men sen ropade de upp nr 99 som plac 3 på 85 poäng och då blev jag väldigt överraskad, men otroligt glad. Hurra! Och sen när domaren ropade upp mig som domarens val var för mig helt otroligt i detta gänget. Dagen var fulländad. Hurra igen! Det gick lätt att köra hem. Jag stannade på Max i Alingsås och firade med en hamburgare och även en god efterrätt.

Nu är vi trötta både jag och lille mannen och vi kommer att sova väldigt gott inatt.

Vad besviken jag blev efter dagen, och ändå inte. Det skulle ju blivit vår, min och Spex, premiär på fasan, rapphöns och gås. Men inte ett skott avlossades denna dag då det var ont om fågel av alla sorter.

Vi började med att gå utmed en flodkant efter fasan. En fasanhöna fick en av vorstrarna upp och inget mer. Nada. Tomt. På rapsfältet var det lika tomt. Mycket och många löpor, men inga fåglar. Vi gick och fikade istället efter tre timmars jakt.

Sen var det dags för det som jag sett fram mest emot, gåsjakten. Vi tog bilarna och for till en liten sjö en bit bort. Där hade dom byggt ett torn mitt i vattnet där man kunde sitta på pass. Och så hade de byggt en stuga vid strandkanten med en stor lucka där det också gick att sitta på pass. Mysigt värre faktisk.

VI blev kommenderade till båten, jag och Spex, med Akke, en jättstor Vorsteh och jag funderade på hur det skulle gå med machoSpex, men det var inga som helts problem. Det var nästan så Spex kröp undet Akkes mage. Hihihi. Han förvånade nog sig själv, men de var goa vänner hela tiden och satt rätt så tätt ihop i ekan.

Sen släppte dom av mig, Spex och Reidar i tornet ute i vattnet och där satt vi i nästan två timmar, tror jag, och det var mysigt. Men ingen gås, konstigt nog. Jo, det kom ett par i början, men inte gick det att skjuta på dom inte.

Till slut gav vi upp och avslutade en ändå väldigt trevlig dag med att grilla korv i mörkret.

Vi fick faktiskt träna en del denna dag genom att gå efter skytt, åka båt och att bli hanterad av andra. Även att det inte alltid händer något vid jakter. Spex var tyst, lugn och väldigt behaglig hela tiden. Han tyckte att det var skitkul ändå, bara han får var med så är han nöjd.

Dag två för prov, men dag tre på Sågknorren. Och dag tre som det regnar på. Tråkigt. Gått i regnställ hela helgen. Erika och jag hade tänkt att gå upp för att se första start i Ökl kl 8, som skulle vara Andreas och Sixten, Tyas pappa, men jag fick ett sms 8.45 och då vaknade vi. Vi hade trott att vi skulle höra när bilarna kom utanför till samlingen, men det hade vi inte gjort och hundarna hade varit tysta hela tiden. Vi var vakna vid halv 6-tiden på morgonen, men det var inga problem att somna om inte. Skönt att få sova så länge ändå. Vi missade Sixten och kom lagom till Elenor och Texas sista moment, tyvärr, för vi hade hoppats på att få se hela hennes prov, men inte då. Så kan det gå.

Jag fick en tid för start och den skulle bli ca kl 13 efter lunch. Perfekt att ha en tid att gå efter så man slipper vänta så länge. Idag var det tempo på allt. Igår tog det lång tid. Innan det var dags att starta så var det prisutdelning för Ökl och helgens bästa hund blev syster Fixa. Grattis till Liz! Så var det vår tur.

VI gick fram och blev mötta av en trevlig skytt som förklarade allt så bra. Det var samma provmark som igår, men det hade lyckats att göra ett helt annorlunda prov mot igår, och ett lika bra upplägg som igår. Då ska vi se om jag kommer ihåg detta provet.

Först ansmygning till gömsle med tolling till en början. Spex var på G. Sen ett skott och så en vattendirigering rätt över sjön. Precis som igår så först i vattnet och sen upp på land för att gå i vattnet igen. Spex började trassla direkt och tog inte mina tecken utan försvann på land runt sjön och så var han borta i vassen. Och han var borta länge inan han kom fram i sökrutan. Då blev jag förbannad och blåste in honom och gjorde om dirigeringen, för det fick jag göra och tack för det. Nu var jag ilsk och nu skulle han banne mig gå som jag ville och vad tror ni han gjorde. Nästan en spikrak dirigering mot rätt mål. Jag fattade lite fel vart anden låg så det var mitt fel att han trasslade lite, men nu lyssnade han på mig och det blev en snygg dirigering. Han tog även landvägen tilbaka.

Idag kom söket redan nu och det var på samma område som gårdagen. Spex gick fint med mig dit och sen stack han fint ut i den torra delen av söket för det verkade som om han mindes vart fåglarna låg från igår. En och två änder kom hyfsat fort, men nr tre fick jag tjata ut honom på. Vet inte om han var trött efter gårdagens prov för det var tungt, eller om det var för att jag blev ilsk på honom vid vattendirigeringen, eller om han bara är sån på söket. Vi ska helt klart träna på självständigheten på söket iaf framöver.

Nu transportsträcka igen. Nu blev det en dubbelmarkering ut i blöt risig vassmark och den fixade han bra. Skönt! Fast det tog lite lång tid för honom.

Nästa moment tolling. Det är skönt med lite skott och lite tolling så här emellan för det lättar upp och så går det bättre efter igen. Efter tollingen två skott, ett mot en markering och ett skott mot en vatten dirigering. markeringen missade han totalt, men nu gick han på min dirigering så han kom in med anden.

Vattenmarkeringen kunde jag valt att skicka honom utmed vattnet coch sen ut i vassen vattnet, men jag valde att skicka ut honom i vattnet först bara för att ..... Han kom snart in mot land och då släppte jag upp honom och dirigerade bort honom en bit för att sen blåsa stopp och vinkla honom höger ut i vassen. Han gjorde som jag bad om och så var han borta. Man såg honom inte, men man hörde hur han jobbade där inne. När han kom fram så hade han ingen and med sig så jag fick skicka ut honom i vassen igen, och han gick faktiskt tillbaka. När han kom fram nästa gång så hade han anden med sig. Phu. Nu var provet över och han hade plockat in alla änder idag. Nu var jag lite nöjdare än i går efter provet.

Den muntliga kritiken var rätt lik den från igår, men det som fastnade idag var att han frågar alldeles för mycket på söket (det vet jag) och att han nog är en rätt bekväm hund som vill gå den enklaste vägen hela tiden. Därav trasslet vid dirigeringarna. Annars var det en bra viltfinnarhund med jaktlust. Kul!

Jag stannade inte för att se alla som var kvar idag för då hade jag kommit hem väldigt sent. Jag och Erika packade ihop allt i vagnen och satte vagnen efter bilen så att det vara skulle vara att dra iväg när det var dags. Innan jag åkte så käkade jag, gjorde iordning fika att ha i bilen och rastade Spex innan vi åkte. Klockan hann bli halv 5 innan vi kom iväg. Men det gick väldigt bra att åka hem. Jag lämnade av husvagnen i Kungälv och det tog max 5 minuter för nu ville jag hem. Det är alltid skönt att komma hem. Gick jättebra att köra hela vägen. Erika ringde och berättade vilket pris vi fått och hur det gått för henne och Juni så det blev en del tid i telefonen på väg hem. Plus en ljudbok att koncentrera sig på.

Nu ska vi vila i några dagar och sen träna lite igen. Ska ta ett prov till i år, sen får det vara med jakten för i år. Förutom den praktiska jakten. Och ett WT som vi ev åker på på söndag.

Ett dubbelprov, alltså gå prov två dagar i rad, är inget vi har gjort förut och det var en chansning om han skulle orka. Som om det inte var nog så sov vi även i husvagn från fredag till söndag. Ska ta det från början;

Vi åkte iväg fredag förmiddag och tog vägen förbi Kungälv, till Erika, för att hämta hennes husvagn. Fick fika där och hann prata lite innan jag och lille mannen drog vidare mot Halmstad. Erika skulle komma under morgondagen.

Vid 18-tiden hade jag ställt upp vagnen och den stog perfekt i avstånd till allt. 20 m till toa och dusch och 150 m till provplatsen, visade det sig. Enda nackdelen denna kväll var att det fanns ingen värme i vagnen och det var rått ute. Som tur var så hade jag tagit med en kupéfläkt och oj vad varmt och skönt det blev i vagnen. Perfekt! Det blev tidigt i sängen fast vi inte hade samling förrän kl 10 på lördagen.

Så provdagen. Hade vaknat flera gånger under natten, men ändå sovit gott konstigt nog. Gick upp och tittade på de som startade Ökl på morgonen. Ökl gick före oss i Eliten. Många trevliga ekipage var med, bl.a Spex bror Toppen och syster Fixa.

Vi startade vid ca 15 på em. Nu ska jag se om jag kommer ihåg provupplägget och kan skilja proven åt från de två dagarna.

Först möte av skytten. Ansmygning fram till gömslet, gick bra. Tollingen gick kalasbra, som alltid. Sen en dubbelmarkering i vattnet med två skott innan. Han markerade bra, men innan han fick gå på den så var det en landdirigering på gås. Ett skott innan här också. Han kom dit på en något krokig väg, men hittade gåsen och kom ända fram till mig med den. Nej, han la ner en gång för omtag, men kom sen in.

Och så var det dags för dubbeln i vattnet. Den hade han glömt. Attans! Och han gick inte ut på dirigering. Skit också. Så var det provet kört, tänkte jag och blev för första gången någonsin irriterad på honom. Men det var bara att bita ihop och gå vidare. Han gick hyfsad fot idag.

Under gång ? en ljudmarkering. Den markerade han bra och for iväg efter den ut i blötmark och vass. Fanns även snåriga buskar därute. Han var borta länge. Jag hörde; plask plask, bröt, bröt och sen tyst tyst och så plask plask, bröt bröt och till slut så kom han landvägen med anden ända fram till mig. Kastaren sa att han hade kämpat där inne innan han kom ut. Sen vidare till nästa gömsle för mer tolling. Den gick bra. Kul att tolla, tycker lille mannen. 

Under tolling ett skott ut i vattnet för en vattendirigering. Först skulle han ut i vattnet, sen upp på lite land och så ut i vattnet igen. Det gick krokigt här med och han kom upp på land en bit ifrån anden, men på land långt från mig så är han lättdirigerad så han hittade anden och kom springande tillbaka på land till mig, (tror jag han gjorde).

Efter detta tre skott ut mot söket som var rejält blött och tungsprunget. Han höll god fart och hittade rätt så fort 4 änder och han sökte ut i hela rutan. Men han frågar mig lite mycket så jag får säga till honom många gånger att söka.

Därefter var det slut och vi fick muntlig rapport. Ändå hyfsat positiv. Domaren Leif är bra på att ta fram det bra och det dåliga på ett bra sätt. Och vi gick till pris vilket jag inte trodde att vi skulle göra pga missen av dubbelmarkeringen på vattnet. Men hans övriga arbete vägde över till ett pris och det är jag glad över.

Erika hade kommit under dagen och hon fick starta idag också. Fast i en annan ruta för Sverker som domare. De 0ade tyvärr. På kvällen satt vi i vår husvagn och åt pizzabitar och tjatade en lång stund innan vi gick in till penisonatet för att prata lite med dom som hade ätit middag där inne på kvällen. Sen somnade vi gott.

Så sitter man här då och laddar för en hel helg med tollingjaktprov. Två prov ska vi ta oss igenom, ett på lördag och ett på söndag.
Sitter just nu i en inte alltför varm husvagn och ska snart krypa till kojs och gosa med lille mannen. Om jag är nervös? Faktiskt inte och fråga mig inte varför inte. Jag brukar ju alltid vara nervös inför prov och tävlingar, men jag känner ingen press på oss detta året och det känns skönt. Vi ska ut och ha roligt i två dagar och träffa trevligt folk. Har jag skrivit detta förut? Kanske, men det är så jag känner och det känns väldigt bra ska ni veta.
Hörs när jag har något att skriva om.

Gick av jobbet på morgonen och hade tänkt att skynda mig hem, men vi har haft lite problem på jobbet och det pratade vi just denna morgonen så jag kom inte iväg så tidigt som jag hade tänkt.

Stressade hem, bytte om och tog med frukost och Spexen och så for vi till klubben för att hålla en grundlydnadskurs i strålande sol.

Det är ett härligt gäng med blandad kompott av trevliga människor och härliga hundar och tiden går alltid fort där. Vi kör hårt med dom i lydnadsklass I momenten och dom verkar inte ha något emot det. Dom är duktiga.

När vi var klara så var det tid för mig och Spex ihop. Vi åkte till lilla Bjursjön och bara njöt i det fina höstvädret. Först gick vi en promenad och jag hade tagit med mig boll och bollkastaren. Där det såg bra ut, där skickade jag ut Spex i vattnet och det vi tränade på var att gå rakt ut oavsett vad som finns i linjen ut. Vi nöter och får nöta mycket mer till nästa år, men han fattar mer för var gång vi tränar och det går bättre och bättre. Vi hade riktigt roligt idag båda två och vi bara njöt. Det var svårt att slita sig och åka hem, men jag var hungrig så det fanns inget annat att göra.
Är mycket nöjd efter dagen med allt.

Igår var vi på nya domäner och fick med som apportörer. Ännu en sk godsjakt.

Vi var på 4 olika såtar och det blev lite olika från såt till såt, men över lag är jag nöjd med Spex. Han fick i sin kritik från det senaste Tjp att han är en god viltfinnare och det är han verkligen.

Det enda jag inte gillade igår var att han lät mycket mer än han gjort någon gång tidigare och det gillar jag inte. Ju mer irriterad jag blev, ju mer lät han, och det vet jag ju att det blir så, men det var svårt att lugna mig då. Vi avslutade iaf på topp som skönt var.

Vi skulle åkt och jagat idag med, men jag fick migrän så jag orkade inte åka. Det gick inte för det flimrade för ögonen så jag hade inte klarar av att köra bil. La mig och sov istället i tre timmar.

Filmade Spex igår när vi var på plats och väntade på att jakten skulle komma igång. Se den gärna.