Nu har jag fått bilder på Hilda och Spex valpar som föddes den 12/3-14 och dom blev 5 till antal. 3 hanar och 2 tikar. Dom var 6 st egentligen, men tyvärr så var den förstfödde död när han kom ut och Aino vet inte varför. Han var fullt utvecklad och lika stor som dom andra så det är svårt att säga varför sån händer.

Men det är 5 levande valpisar som mår bra och det är så roligt att dom har kommit. Alla vägde mellan 300 - 355 gram så de var väldigt jämna i vikten.

Aino på Fägrings kennel säger att Hilda sköter sitt uppdrag som mamma med bravur och hon är så rädd om dom små och sköter om dom så bra och det är roligt att höra. Fast som Hilda var så trodde jag inget annat. En mycket stabil och trevlig tik och det var jättetrevligt att träffa henne innan parningen.

Här nedan kommer bilder på godbitarna som Aino J på Fägrings kennel tagit:

Hildas med hennes 5 godbitar

Kolla in den söta valpmagen med de söta tassarna längst till vänster

Valp 3 en hane med mycket vitt

Tittut!

Valp 4 tik bläs och vita tassar

Valp 5 hane som saknar vit svanstipp och är mörkast i gänget

Valp 3 hane med en lång strumpa och mycket vitt på bröst och mage. Och bläs.

Valp 2 hane bläs, vita tassar och mycket vitt på bröstet

Valp 1 tik med med två höga strumpor och bläs. Även vit på bröstet.

Hela gänget med godbitar.

Jag tror att jag har skrivit rätt på alla. Vet inte vad jag ska döpa dom till än, men de får nog bli lite äldre och lite mer personliga först innan man hittar på goa smeknamn på dom. Ska bli spännande att höra vad Aino kommer att namna dom till sen.

Jag är numera tävlingsinstruktör inom lydnad och bruks med belöningsträning som grund. Visst låter det bra!? Jag är inte riktigt i hamn ännu för jag måste hålla en kurs i belöningsträning grund först innan jag är helt klar, och jag ska ha den kursen nu i vår med start 31/3. Det är redan bestämt.

Är faktiskt lite nervös för att hålla den här kursen för jag ska hålla i något som jag inte behärskar till 100%, men det ska bli ruskigt kul att ha den.

I söndags, alltså igår, så var vi allihopa Anna, Per, Lisa, Mia och jag med Jessica vår lärare och examinator Anna Bjälå på Tibro bhk för att visa vår kunskap en sista gång på kursen. Vi har läst i nästan 6 månader för detta så det var lite nervöst att gå upp och föreläsa om belöningsträning. Jag har redan klarar mina uppgifter i att coacha två projektekipage i varsitt lydnadsmoment i elitklass lydnad eller bruks, och gjort min coachningsuppgift på papper och praktiskt, och även lämnat in min kursplan och blivit godkänd i detta, så idag var den stora finalen. Vi hade blivit lottade olika moment och jag hade turen att få momentet Rutan, som jag kan rätt så bra och känner mig trygg med, och som jag lärde Maria och Nessie att klara så bra. Jag fick gå upp sist som nr 5 och det kändes bra. Då kunde jag ju lära mig av de andra och de är så duktiga så jag visste att de skulle göra det bra.

Så var det min tur. Vi har bara haft en vecka på oss och vi har tränat in detta på vår egen hund så jag och Spex hoppades på att vi hade förbättrat oss efter denna veckan på momentet Rutan. Idag var Spex jätteduktig och det kändes som ett färdigt moment, och det sa examinatorn Anna att det såg ut som det också. Kul att vi lyckats så bra. Min föreläsning gick också bra och jag fick godkänt på alltihopa. Skönt! och Hurra! Vi hade klarat oss allihopa och det kändes så bra och så befriande på många sätt och vis. Även tomhet, för man kommer ju att sakna detta goa gäng.

Men det är nu som det stora arbetet börjar egentligen för det är ju nu vi ska hålla kurs och se om våra färdigheter kan lära andra att träna med belöningsträning. För min del har det tagit hela utbildningen innan jag köpte konceptet helt, men jag har gjort det. Examinatorn var riktigt bra att ha och göra med och hon har lyckats på många sätt med detta och skaffat sig många meriter och hon pratade så bra om det. Och när jag ser hur roligt Spex tycker det är och att vi förbättrar oss så fort är också ett bevis för att det är ett bra sätt att träna hund på.

Sen är det tråkigt att roliga saker ofta krockar och så var det just den här helgen för tollarklubben har haft sitt årsmöte samtidigt den här helgen. Jag hade velat åka på det för jag hade blivit uppvaktad för mitt tollingjaktprovschampionat med ett jättefint diplom, en snygg rosett och en speceill pin på lördagens årsmöte, och så var temat jakt på söndagens föreläsning och det verkade intressant. Typiskt, men man kan inte vara med på allt. Titti har tagit hand om de fina saker jag fått så jag hoppas jag och hon kan träffas snart.

Nu har vi börjat vänta på Hildas nedkomst också. Jag tror att det blir valpar till helgen, men jag vet inte. Aino ska börja ta tempen på Hilda från och med idag så hon håller på att förbereda sig på att de kommer när som helst. Så spännande det är!!!! Hur många blir det? Jag säger 6 st varje gång jag tänker på det, men jag gissar bara. Kommer det att gå bra? Det hoppas jag verkligen. Det är många som är intresserade av en valp också och några hade tänkt att jaga med sin hund och det är lycka för en hanhundsägare att höra. Jag vill ju veta vad det blir för avkommor efter min hund och hur de utvecklas som jakthundar för jag tror att det kan bli riktigt bra sådana. Vi får se. Först ska de titta ut och det gör som snart, hoppas jag. Skynda er!!!!

Hilda med sin tjocka mage.

Vaknade och kände mig på dåligt humör. Konstigt egentligen för jag är ju under en ledighet på 9 dagar, men det kan väl vara så ändå ibland.

Idag skulle jag träffa mina projektekipage som jag håller på att träna under min utbildningstid till tävlingsinstruktör, och vi skulle träffas på Bölaholm idag. Maria hade ordnat så vi fått hyra ridhuset 1 timma och det kändes bra. Man vet aldrig med februarivädret.

Jag hade ingen lust att träna Spex idag och det var antagligen för att känslan från Orust satt kvar i min kropp och det var inte någon bra känsla. Blev bara irriterad jag tänkte på det och då ska man inte träna hund. Så jag koncentrerade mig på Maria och Teresia.

Idag hade jag bestämt mig för att länka ihop de olika delmomenten för båda två för att se hur vi låg till och så blev det. Först Maria och Nessie. Idag var det inte mycket som fungerade i lilla Nessies skalle och så kan det vara ibland. Jag vet att dom kan bättre,men är ändå så nöjd med det de uträttat under dessa månader dom ställt upp för mig. Duktiga dom! Vi baklängeskedjade elitrutan idag och det finns en del till att träna på. Men vem tusan klarar att få in den på några ynka månader?!?! Det tog ju 2 år för oss att få Spex att klara rutan, så jag tycker att dom är jätteduktiga. Det gick bra. Jag var nöjd. Det är bara att fortsätta träna på alla de delmoment som finns i detta svåra moment. Heja på!

Vi länkade även inkallande med ställande för Teresia och Fena idag. Baklängeslänkade. Det märks att Fena börjar lära sig momentet för nu kommer det låga tempot i förväntan att "när kommer mattes kommando?". Men är väldigt nöjd med dom också. Vad jag är glad att dom ville göra detta för mig i min utbildning.

Sen förskte jag hjälpa Maria och Nessie med läggandet och ställandet under gång för Maria vill tävla Lkl I, men idag var nog Nessie för trött för hon bjöd inte på några beteenden. Vi ville träna på läggandet, men det spelade ingen roll vad Maria än gjorde så bjöd hon inte på något beteende alls. Var nog fel tillfälle och på fel plats. Får hjälpa henne med dessa moment någon annan gång för det vore så roligt att få till det. Dels för Marias skull och dels för min skull som instruktör.

Sen tog jag in Spex i 10 minuter, men kände bara hur irriterad jag blev och det ville jag inte utsätta min hund för så vi slutade nästan innan vi börjat. Han fick ligga i bilen en stund till.

Sen fikade vi och pratade hund, länge. Vi satt nog i två timmar och bara tjatade, fikade och hade det väldigt trevligt. Efter det gick jag och Teresia en sväng med hundarna och sen åkte jag och handlade.

Hem och fixade middagen. Slappade vid köksbordet en liten stund och så var det dags för nästa aktivitet.

Jaktträning hos Gunnar. Marie kom också och hon hade med sig apportkastaren. Oj vad Spex tyckte att det var kul idag. Det small ju och det flög iväg dummisar långt bort som han fick hämta och oj vad lycklig han var. Han studsade och for och det är allt skillnad på jaktträning och lydnadsträning iaf. Jakten är så mycket roligare och det tycker vi båda två.

Det var en rolig stund att träna med Gunnar och Marie. Var ett tag sedan då jag inte hunnit för jag orkar inte stressa längre för att hinna hit och dit.

Därefter åkte jag till ridhuset i Lidköping för min brorsdotter Annie hade ridlektion och det ville jag se någon gång. Även brorsan var där så man fick prata med honom en stund också. Jag är hos dom alldeles för sällan så det gäller att passa på när det passar. Tyvärr var Bettan sjuk så jag kunde inte följa med dom hem. Stackars Bettan!

Annie är duktig med hästar. Idag hade instruktören frågat Annie om hon inte ville byta till en annan grupp som var bättre och det är väl bästa berömmet man kan få. Duktig Annie! Ska bli roligt att se vad det blir av henne och ridningen framöver.

Sen hem. Nu var jag trött och frusen. Jag och Roger satte oss i soffan och kollade på en urdålig film från Netflix innan vi la oss. Sen sov jag gott.

Den här tävlingen var den värsta jag har gjort med Spex. Fast vår första var heller inte rolig, men det berodde inte på Spex då utan mig. Det var då mina knän vek sig av nervositet och kroppen löd inte. Det var hemskt. Men idag så var det Spex som inte var med mig över huvudtaget. Det började redan på parkeringen med att han nosade väldigt mycket överallt. När vi skulle värma upp på planen utanför så gick det inte bara. Jag försökte med boll, med godis och med allt jag kom på och fick väl lite kontakt, men den försvann fort.

Jag kände att han inte alls var med mig när vi gick in på planen för sättande i grupp. Men han satte sig fint och jag gick ifrån honom utom synhåll. Sen såg jag honom genom ett hål i planket och vad gjorde han då?!?!? Han nosade så mycket så att han la sig ner och det blev en 0a. Kändes inte alls bra så här i början.

Sen platsen. Han nosade och han flyttade runt så att vi fick 7,5 poäng var nog bra. Skithunden!

Sen fick vi vänta och vänta för jag hade dragit startnummer sist nr 9. Trist! Men jag fick se många hundar innan oss. Tex Maria Engman och Lire och Elenor med Texas. Trevligt!

När det var vi hade jag "sträckt upp" lille mannen och det kändes bra. Han var fint med när vi gick in på planen och fria följet blev väl ändå ok. Vi fick en 8a, men jag hade alldeles för många kommandon för att få honom med mig och det verkade som om domaren inte hörde det. Vet inte om vi var värda en 8a egentligen.

Z. Han satte sig inte så jag vände mig om och gjorde handtecken bara för att han skulle sätta sig. Betyg 6,5.

Inkallningen. Han ställde sig tveksamt och han la sig inte så där blev det dk. 7a i betyg.

Rutan. Han gick tveksamt till konan,men sen gick han jättebra in i rutan och började nosa. Sen var hans öron bortkopplade. Många kommandon blev det. Fick ändå en 6a. Konstigt! Men vi genomförde hela momentet.

Apporteringen med dirigering. Han gick tveksamt till konan och sen gick han åt rätt håll, men vänder och går tillbaka till konan så jag sänder iväg honom igen och han hämtar rätt apport väldigt tveksamt. 6,5 poäng ändå.

Hopp apport metall var hemsk. Hoppar, apporterar, hoppar tillbaka, men släpper sen apporten och börjar nosa. Får tjata in apporten som låg 1 meter från mig. Irritation!

Vittringsprovet bröt domaren nästan direkt för Spex gick till en bestämd punkt som inte låg i närheten av vittringspinnarna och började nosa. Undrar vad det var som luktade så förbannat gott? I hela ridhuset!

Så till sist fjärrdirigeringen som han ändå gjorde bra. 8,5 i betyg och det var rättvist för han gjorde det bra. Nosade bara en gång.

Vilken tråkig tävling det blev. Vi kom näst sist, men kändes som vi kom så långt ner man kan komma. Det var inte något roligt alls med den här tävlingen. Inget alls. Ridhus passar tydligen inte lille mannen så jag strök mig till tävlingen i Kristinehamn för det var också i ridhus. Tänker inte utsätta Spex för det om han nu tycker att det är så jobbigt att tävla inomhus. Fast han hade gått bra på Orust om det inte luktat så gott. Kunde det varit löptik? Men det var inte någon annan hane som betedde sig som han så de måste haft bättre tränade hundar utav störning.

Vi bryter ihop och kommer igen. Känner att det kan vara skönt med en paus från lydnaden under några dagar.

Kl 5.30 for vi hemifrån precis enligt planen. Det gick jättebra tills vi kom norr om Mariestad för då började det att snöa så där mycket så att det är jobbigt att ha helljuset på. Men det gick bra och vi var framme i god tid. När jag väl hittat fram. Och så kom jag på att jag glömt att sminka mig innan jag åkte hemifrån. Var det nerverna kanske?

Det var snöblandat regn och skitigt överallt. Ingenstans att värma upp, men det var bara att göra det bästa av situationen. Det var inte så lätt att få upp Spex i energin så det måste jag komma på något bra sätt att göra det på. Ridhuset var jättebra med underlaget och allt, men publiken stod lite nära apporteringsdirigeringen.

Det var 10 anmälda, men endast 5 kom. Nr 6 ringde och var sen så vi väntade en stund på henne, men hon åkte fel hela tiden så till slut strök hon sig. Då var vi 5 kvar. Efter platsen var vi 4 kvar då ännu en strök sig.

Vi tar det från början. Jag drog startnr 4, men startade som nr 3 då hon hade nr 2 som strök sig efter platsliggningen. Ett lagom nummer att gå och vänta på.

Idag var det 2 domarasspiranter med så det var mycket folk inne på banan. 3 domare, 1 skrivare och 1 tävlingsledare.

Sitt i grupp finns inget att säga om. 10 poäng.

Platsliggning 9 poäng för han satte sig inte upp så det blev dk. Men han låg tydligen bra hela tiden.

Fritt följ. Det är vi urkassa på. en 6a idag och mer var vi inte värda. Inte mycket som gick bra idag. Det roliga var att TL sa efteråt att det var fria följet från NM och det rivstartade direkt med språngmarch från start direkt. Häftigt! Trodde det skulle tända till Spex, men sen blev han bara fundersam över vart vi var, vad vi gjorde och varför hans matte var så konstig. (nervös alltså).

Z trodde jag gick bra, men det tyckte inte domaren Bo Melin. 7,5 poäng. Spex följde med mig lite sent efter läggandet, steg vid stå och dk någon gång. Dk kommer jag inte ihåg vad det var på.

Inkallning med ställande och läggande ok. 7 Han kan mycket bättre. Långt till stå, bra lägande och segt tempo in enligt domaren.

Så rutan. Seg start fram till konen. Spex fatade inte första att han skulle till konan, men gick sen när han fått tänka lite. Sen snabbt åt rätt håll mot rutan, men går in från sidan. Fick dirigera in honom. La sig bra, men han tjuvstartade från rutan sen och det vet jag aldrig att han gjort förut. Jaja, det är väl på tävling det ska visa sig. Först gav domaren oss en 0a, men ändrade sen till en 5a. Frågade inte varför, kändes ovesäntligt.

Apportering med dirigering. 6a. Naturligtvis fick Spex gå åt publiken till. När jag kommenderade honom från konan mot apporten åt höger så går han 90 grader höger så till slut fick jag använda jaktkommandon och då blev det fart åt rätt håll och sen tempo in till mig. Men så gör jag fel, och gör så under resten av apporteringsmomenten att jag har ju lämning framifrån för jaktens skull. Jag tar apporten på TLs kommando, men kommenderar in honom på eget bevåg för det trodde jag att jag fick, men så var det inte. Så gör man bara internationellt och det tävlar vi ju inte, tack och lov, utan jag ska vänta på TLs kommando på att få in Spex i utgångspositionen. Där lärde jag mig något nytt. Trodde jag gjorde rätt.

Hoppapport metall 7 poäng. Tveksamt gripande, tempo in också mitt fel på avslutet.

Vittringen 7 poäng. Tempo och jag igen. Men han tog rätt pinne.

På fjärren vägrade han sätta sig på ett skifte och jag tjatade för mycket så det blev en 0a.

Mycket småfel och förarfel idag, men det kändes ändå väldigt bra för jag vet att vi kan så mycket mer, men vi behöver skaffa oss massor av tävlingsrutin. Att det stog många inne på planen, att Spex fick gå åt publiken till osv är många störningar för en störningskänslig hund, men det är sånt man får träna på. Störningar ska han klara så ajg tänker inte skylla ifrån mig utan vi är för dåligt tränade helt enkelt och vi har alldeles för dålig tävlingsrutin och det får vi se till att ändra på från och med idag. Vi har redan börjat klickerträna på att sitta kvar efter avlämning av apport så att han inte själv går in i utgångsposition och det måste vi göra under hela nästa vecka då vi ska till Orust på nästa tävling. Som jag hoppas ska gå bättre än idag.

Så är det. Det går sin gilla gång och allt flyter på. Det händer inte mycket, men ändå massor.

Jobbet är som vanligt, inga stora nyheter där, förutom att vi ska få en ny deff, en ny sjuktransportbil, fått nygammal arbetskamrat, jag har för många sparade semesterdagar som måste tas ut i pengar, och snart ska vi lägga schema - igen. Så är det. Man träffar på tragiska historier, ser döda unga människor som inte går att rädda, man blir anmäld och man får avvikelser mot sig, man träffar många charmiga patienter (som tur är för att överleva i detta jobbet) och man får faktiskt skratta ibland. I går träffades vi ett gäng från gamla Göteneambulansen som inte finns mer, och det var längesen jag skrattade så gott och så mycket. Det behövdes.

I hundvärlden så ska vi snart ut och tävla. På söndag faktiskt och jag har tränat en hel del. Det går upp och det går ner. Idag åkte jag till grannens plan och körde igenom hela programmet för elitlydnaden och det gick hyfsat, men det är alltid något som inte fungerar den första gången. Kanske jag inte skulle ut och tävla då? Men jag måste för att själv få tävlingsrutin för det blir inte detsamma med tävlingsträning fast det är jättebra också. Men det ska bli så roligt och jag är redan nervös. Nerverna smög sig över mig när jag gick själv idag och de är väl knäppt? Det tycker iaf jag. Spex kände också av det så det var väl bra egentligen. Roligt har vi iaf.

Roligt har jag även med mina projektekipage. Vi träffad Mia från Skara med Idun i Hanaskede ridhus i tisdags för att träna inomhus och det var bra. Mina duktiga projektekipage brydde sig inte alls om att dom var inomhus och tränade och dom är så duktiga.

Jag och Spex tränade också, men han var splittrad. Fena löpte ju och det var lite ljud omkring oss som han var tvungen att ha koll på. Han är störningskänslig den lille mannen så det är bara att hoppas att han fixar det på tävlingarna inomhus. Fast det gör han om jag stöttar honom tillräckligt.

På lördag ska vi till Karlsborg med tävlingsingsinstruktörsutbildningen, till polisen lokaler för andra gången, och där är det jättebra. Man lär sig en hel del och man får jättemycket hjälp och bra tips och idéer för egen del.

På torsdag kanske vi åker till Krisinehamn, till Lillemor Edström för att träna. Passar ju perfekt nu mellan mina tävlingar. Behöver få lite tips av ett proffs.

Förra helgen så var vi ett tollargäng som träffades en hel helg för att prata ihop oss inför tollarspecialen 2014. I två dagar pratade vi tollingjakt och tollingjaktprov och tollarspecialen och det var hur trevligt som helst. Vi hade en domare med och det var nyttigt med tanke på allt att tänka på inför specialen, hur domarna tänker och hur dom vill ha det. Sen hade vi väldigt trevligt också så det kan jag tänka mig att göra om.

Hilda visar tecken på att vara dräktig. Hon kräks, gått upp lite i vikt, har humörssväningningar och hennes spenar har blivit hårdare och något mer rosa. Men Aino ska ta henne till veterinären för ett ultraljud och då vet vi mer om det finns några valpisar i magen. Hoppas hoppas på det. Ska bli så spännande så spännande!

Annars vet jag inte. Här hemma går allt sin gilla gång. Snön kom och snön försvann. Vi har kört World of Shape här hemma sedan 1/1 och det har gått bra. Roger har kört fullt ut och han har blivit så fin. 8½ cm i midjan har han gått ner på 30 dagar och det är starkt jobbat. Bra gjort älskling! Han har tränat och ätit rätt. Jag har bara ätit rätt, men har ändå gått ner 3-4 kg. Fast jag är ju inte stilla. Vi går ju våra promenader jag och Spex och det är rätt så jobbigt att pulsa i snön, men skönt. Snön hag ju hittills varit så puderlätt så det har ju gått bra.

Nu har jag köpt mig dubbar till skorna så att jag inte ska halka omkull och vad skönt det är att ha dom under skorna. Man slappnar av på ett helt annat sätt så det är en ren fröjd att gå ut och gå nu. Fast det låter så illa när man går på asfalten, men det får man ta. Går ju inte så ofta på sånt så jag ska inte klaga. Och vi ser sällan någon annan på våra promenader och det är skönt.

Det  var väl det hela. På måndag kommer Erika, Kerstin och hundarna hit och det ska bli så roligt. Vi ska träna jakt och prata skit. Eller prata hund iaf, men roligt ska det bli.

Hilda, Fägrings Salty Sunshine är parad av Spex. Allt gick enligt planen och allt gick bra. Fast vi var lite oroliga på lördagen då det inte blev något, men vi behövde inte oroa oss så länge för på söndagen gick det bra och de hängde ihop i ca 15 minuter.

De jagade varandra i en halvtimme först, men sen kom Spex intill som han skulle.

Jag var inte med varken på lördagen eller på söndagen för jag jobbade. Tror ni att det var jobbigt att inte vara hemma och få vara med när de parade?!?! Roger fick ta hand om allt och det gjorde han med den äran.

På måndagen kom Aino och Hilda igen för det kan vara bra att få en andra hängning och det blev det idag. Jag fick vara med idag och det var skoj att även jag fick se och vara med på en parning. De jagade bara varandra i 10 minuter och sen hängde dom i 5 så då var vi nöjda. Det var hundarna också. De var jättetrötta efter den här helgen, men det verkade ändå som om de inte fått nog av varandra. Spex ville till Hilda direkt igen, men nu tyckte vi att det fick vara nog. De behövde vila.

Årets första jaktträning var så trevlig, men jag var inte så nöjd med lille mannen efteråt. Vi har inte tränat så jättemycket under hösten och den vinter som varit, men som han var idag ska han inte vara efter att vi har underhållit det mesta av jakten iaf. Nåja, alla kan väl ha en dålig dag, så även hundarna. Hoppas att detta bara var en av dom. Jag har tagit borelia- och anaplasmaprov på honom när vi var och ögonlyste och det svaret får jag på tisdag. Hoppas det inget är, men det skulle förklara en del. Tror jag. Nej, det var nog bara en dålig dag idag.

Annars har vi de två senaste dagarna tränat lydnad för nu måste jag ta tag i den biten. Har skrivit det förut vill jag minnas, och vi har ju tränat med Gunnar och Marie under hela hösten och den vinter som varit så helt ringrostiga ska vi inte vara. Det blir till att skärpa till oss. Jag har även under vissa promenader kastat några minnesmarkeringar åt honom bara för att underhålla och det har ju gått bra.

Håkan och Titti kom idag och det var roligt att vi kunde träffas hemma hos mig. Vi har ungefär lika långt till varandra oavsett vem vi åker till så vi får turas om att åka till varandra. Håkan hade med sig en fjärrstyrd apportkastere och en sån skulle jag vilja ha. Skitbra ju!

Vi började med att lägga upp en plan för oss alla. Här en go stilstudie på Håkan och Titti:

Hur ska vi göra? Det undrar Vilde också.

Om vi gör så här kanske? Bestämmer snart, tycker Vilde som börjar ledsna på att vänta. 

Nja, det blir nog inte så bra, eller ...... Vilde suckar.

Äntligen har matte bestämt sig. Vilde är på G.

Och där for han iväg. Hann inte riktigt med med kameran.

Titti och Vilde började. Sen gick jag med Spex och Håkan med Lizza par för tränings skull, och för störnings skull. Spex är lite störd när andra är med så vi försöker att träna mycket på detta. Idag var det perfekt med en partner.

Lizza har lämnat av en and snyggt till Håkans hand.

Spex kommer in med ett linjetag .......

....och lämnar av snyggt i hand.

Här väntar jag, Spex och Lizza på att Håkan ska ladda apportkastaren.

Jag och Spexen.

Håkans apportkastare förstod Spex sig inte på riktigt. Han hängde inte med dummisarna och hade svårt för markeringarna. Han låste sig på apportkastaren, kändes det som, och tog de flesta markeringaran på ljudet när de föll, eller brakade igenom ett träd. Det är nog något han behöver träna på för att hänga med. Vilde var lite likadan, men Lizza var jätteduktig på detta.

Ibland är de gamla beprövade sätten att kasta bäst ändå. Håkan kunde kasta han.

Det sista la vi ut ett sök till alla hundarna och Vilde och Moyo gjorde egna sök, medans Lizza och Spex gick i par. Det gick väl så där för Spex för han blev idag som han var förr. Han lunkade ut, ställde sig och frågade och var inte alls med på noterna. Det är för tråkigt när han han är så här. Men hoppas att det bara var en dag som var dålig för honom. Det han hittade kom han in fint med, men lite långsamt för han blängde lite på "den där tiken Lizza" precis som om hon skulle ta viltet för honom.

När vi skickade ut Spex på sista söket så var han borta länge och Titti gick för att kolla vad han höll på med. Han lullade omkring i rutan, kissade lite och letade verkligen inte efter den sista anden. VI hade innan kollat hur många fåglar som låg kvar i rutan och det skulle bara fattas en and, och jag och Håkan la alla änder längst ut så vi visste var vi skulle leta efter den. Men den var borta. Hade en räv tagit den, eller ......? Vi visste inte och skulle inte få veta det ändå så vi la ner det hela och gick in och åt lite mat och snattrade lite tollingarbete under tiden. Det är halva nöjet att få tjata tollare med goa tollarvänner när man träffas så här. Vi hade haft en riktigt trevlig dag, dock med lite sämre resultat för min och Spex del än som det brukar gå, men vi ska komma igen. Tack för idag Titti och Håkan! Det får vi göra om.

Hur gick det med den försvunna anden då? Den vi inte hittade på söket och som var helt borta? Jo, vi löste det problemet senare på kvällen, jag och Spex när vi skulle gå och slänga ut de använda fåglarna i skogen. Rätt som det var så kommer Spex med den förlorade anden i munnen. Rackarns hund! Då var det han som var den skyldige. Och vi som trodde att det var LIzza ett tag, men tji fick vi. Spex var den skyldige. Varför? Det kan man undra. Han har ju aldrig gjort så här förut. Ville han gömma den för att Lizza inte skulle ta den, eller varför? Anden var välidgt hel och fin och han hade inte tuggat på den utan bara burit den fint och gömt den för oss alla andra. Han visste hela tiden vart den låg också, den fulingen, för han visste precis vart han skulle hämta den. Han kom så fint med anden i munnen och lämnade av så fint i hand. Inte var den jordig och den var precis i samma skick som när vi la ut den.

Nu kommer jag ihåg! Han har gjort så här förut. Gömt viltet alltså. Han hade en period då jag inte kunde släppa honom med ögonen för en enda sekund för då skulle han gömma undan bytet från oss andra. Det fick jag jobba bort, minns jag nu.

Han föll verkligen tillbaka till då-tiden idag med att vilja gömma vilt, lunka runt i sökrutan och kissa lite här och där, inte vilja komma in med "hans" byte när det står människor och hundar bakom, eller för nära mig när han skulle lämna av, ofokucerad och okoncentrerad mm mm. Blir hundarna så när de snart är 6 år? Tror inte det. Och han var väldigt ljudlig idag. Fick ta tag i honom rejält för att bryta det dumma beteendet och sen satt han och småpep ändå hela träningen igenom. Nej, det var verkligen inte någon bra dag för oss träningsmässigt. Men vi kommer igen. (Hoppas jag)

Ha det gott alla på det nya året. Imorgon åker jag och Roger till My Dog bara för att vara. Kanske shoppa loss lite. Spex får vara hos hussemor så får han det bra.