Nu är det officiellt. Spex är trippelchampion. Hurra! Hittade det här på SKKs hundsida idag:

Känns riktigt riktigt bra måste jag säga. Trippelchampion. Mest stolt är jag över Tollingjaktprovschampionatet för det är ett stort mål som är nått.

Ville bara visa detta. Ha det bra alla!

Ja, det är som om luften gått ur oss efter Tollingjaktprovschampionatet. Vi gör inte så mycket, och har inte lust att göra så jättemycket, men vi är inte stillasittande för det. Nej då, lite hittar vi allt på. Ska berätta om lite saker vi gjort det sista.

Vi har jagat änder några gånger, men det har inte blivit så jättemycket apporterat, men det har inte gjort så mycket. Man behöver inte alltid en massa änder att apportera utan det kan vara skönt att bara sitta och titta och spänt vänta på fåglarna.

En gång var jag med som jägare med bössan i hand för första gången. Jodå, så var det. Jag som inte ens kan ladda min egen bössa (skäms faktiskt) bad om att få slippa och berättade för jaktledaren om hur det stog till med min kunskap, men han tyckte visst att bössan skulle med så då fick den väl vara med då. Men jag tänkte inte skjuta något för det kunde jag ju inte. Fast det kan jag, men att träffa är en annan sak.

Men jag sköt faktiskt, ett skott och skadesköt en and. (skäms för det med) Kom mig inte för att skjuta av ett andra skott och det är visst ett riktigt nybörjarfel och jag var inte ensam om att göra, eller inte göra så. Jag som inte skulle skjuta något skott kunde bara inte låta bli när det kom en ensam and i perfekt höjd i en perfekt vinkel mot mig. De andra hade lynchat mig om jag inte försökt så jag tryckte av. Först siktade jag och så tänkte jag att skit i att sikta, skjut bara och det gick bra. Eller egentligen gick det inte bra, men jag blev försälskad i min bössa. Den passar mig som handen i handsken så nu måste jag lära mig att använda den också på ett säkert sätt. Och att ladda den framför allt. Hihihi.

Vi har inte tränat så jättemycket jakt, men ett par gånger har vi varit iväg med Marie och Gunnar med labbarna. En gång vid Bjursjön och då hade vi bara tränat lite lätt hemma på ängen så Spex han var så lycklig så lycklig så han blev svår att kontrollera. Jag som aldrig behöver ha koppel på honom under träning fick använda det den gången. Men vilken lycklig tollare det var. Det var en fröjd att se honom och han fick hålla på bara för att han var så glad som han var. Jag skrattade mest åt honom för han var så söt.

Vi har mest cyklat som motion i höst. Inte så mycket promenader, tyvärr när det varit så fint väder. Beror på att jag fått lite ont i höfterna/bäckenet och det är ev en inflammation som vandrar. Har beställt tid hos sjukgymnast och äter Voltaren för fullt, men har även bestämt att vila så mycket som möjligt. Inte är jag stillasittande, men ska inte gå så mycket under en period. Det är inget farligt och får jag bara rätta rörelserna av sjukgymnasten att göra så är detta snart ett minne blott.

Sen har jag börjat att läsa till Tävlingsinstruktör inom lydnad och bruks och det är ett projekt som blir lagom att göra under vintern. Vi får träna våra hundar mycket själva och jag har fått en sådan AHA-upplevelse i lydnaden så jag blev lite chockad faktiskt. Trodde inte det om mig eller min hund, att vi kan koncentrera oss och att jag kan kräva mer än vad jag tror av Spex. Jag är inte petig i min träning och kräver inte så mycket petighet i hans utföranden, men när jag gjorde det under en övning på utbildningen så blev resultatet så jättebra så jag får nog ta och tänka om. Tänka om på många sätt och det gav mig en kick att börja träna lydnad på allvar igen. Men kanske inte riktigt än. Snart.

Det roligaste projektet vi håller på med är att lära oss att jaga gås. Det är inte lätt. Det är smarta rackare som man inte kommer intill så lätt. Smarta med gos syn. Det är med Marie och Sören i Moholm som jag gör detta med. Första gången kom vi inte närmare än ca 100 m så det var kört. Andra gången hade Marie och Sören lagt ut bulvaner och satt upp ett gömsle, men Sören sköt lite för ivrigt och det skrämde nog bort gässen. Men vi kom närmare den här gången och det är väldigt spännande det hela. Sen har vi inte testat något mer, men vi får ju jaga ett tag till så vi ger inte upp än. Det är ju ett roligt projekt och den dagen vi skuter en gås så är lyckan gjord och vi har lärt oss massor om gåsjakt.

Annars jobbar jag på och ska i veckan som kommer påbörja AMLS-utbildningen. Usch! Har en tjock bok på engelska som ska läsas igenom och om 1½ v så har vi ett praktiskt och teoretiskt prov på eländet. Ser fram emot att det ska vara över. Klarar jag det inte så får jag göra om det om 3 månader och det vill jag inte ha hängande över mig. Så det blir till att plugga mycket i veckan som kommer. Mycket!

Ha det bra alla!

Årets första andjakt har gått av stapeln och jag blev ansvarig för att få ihop apportörer. Kul, men nytt att vara ansvarig. Ägaren ville ha 13 apprtörer, en till varje skytt och jag fick aldrig ihop mer än 12 apportörer, men det fick gå. Vi var hälften erfarna, hälften nybörjare så vi skulle få hjälpa varandra. Fast det ska man ju alltid göra oavsett vilka som är med. Sen innan torsdagen så hoppade det av två, men kom till två nya. Lite pussligt, men inga stora grejer. Det var roligt att Erika och Titti ville åka så långt för att vara med, och att Gunnar och Marie också ville vara med. Jag frågade även Henrik med Milan och även dom ville testa på en riktig andjakt.

Så blev det då torsdag. Jag gick av jobbet på morgonen så jag började med att sova på dagen fram till kl 14. Sen kom Erika och Titta vid kl 15 ca och vi åkte bort nästan direkt. Vi skulle spana in stället innan jaktstarten för att se vad man kan använda området till. Det är fint där och man kan göra mycket där med allt vatten.

Alla apportörer samlades kl 17.30 och sen kom skyttarna kl 18 så då han jag och ägaren prata ihop oss om hur vi skulle fördela alla. Det visade sig bli 10 skyttar och lika många apportörer så det blev väldigt bra allting. Lätt att fördela med lite ändringar här och där.

Så började jakten. Spex fick hämta in 10 fåglar två av dom var extra roliga ur Spex synpunkt. Det är ju synd och skam att man skadeskjuter änder, men det händer ofta och dom ska ju inte lida så dom måste hämtas in.

Spex skickades ut på vattnet efter en skammad and. När han nästan var framme så dök anden och Spex letade febrilt för att hitta den. Han följde efter till andra sidan vattnet och letade i vassen och var borta länge. jag såg honom inte på en lång stund, men när han väl dök upp så hade han anden i munnen. Härligt jobbat mannen! Skyttarna var nog lite imponerade också tror jag.

Nästa skammade and låg mitt på vattnet och likadant här att när Spex nästan var framme så dök fågeln och Spex fortsatte simma rätt fram. Jag tänkte att han vet bäst så han får sköta detta utan att jag lägger mig i. Men den här gången hittade han inte någon fågel och kom simmande tillbaka mot mig. Då dirigerade jag honom åt mitt vänster in mot vassen för att Spex skulle försöka söka igenom där, men jag hade inga förhoppningar om att han skulle hitta något då vassen är stor och tät där, men han skulle få söka ett tag. Jag såg hur vassen rörde sig och hörde hur han plaskade lite överallt och till slut kom han - med fågeln i munnen. Skam den som ger sig och när det är på riktigt så är han ihärdig lille mannen. Stolt matte kan man lugnt säga.

Sen var det några döda och några skammade änder till. Ett par skammade på land som han hittade lätt. Sen blev det lite längre väntetid då det inte kom några änder på ett tag och det tyckte Spex var tråkigt. han pep inte, men hade svårt att sitta still och han var på helspänn hela tiden och så fort skytten rörde sig så var Spex på. Hihihi så söt han var. Sen fick han någon mer and, men sen var det slut på det roliga. Kvällen avslutades med korvgrillning när eftersöket var klart.

Nu ser vi fram emot nästa aktivitet. Alltid något på gång.

På en vanlig torsdag blir vi tollingjaktprovschampions. Det är inte klokt och det är inte så lätt att fatta vad som hänt. Så fantastiskt roligt det är. Jag är så glad och lycklig och så slut i nerverna efter de senaste dagarna för det har hänt mycket på kort tid i vår karriär inom tollingjaktprov. Jag ska försöka att återberätta från min synvinkel och mitt minne vad som hände under det praktiska tollingjaktprovet, som varit bestämt sedan några veckor tillbaka. Jag började jobba på att få igenom det efter vi fick vårt andra första pris i Ockelbo i slutet på Juli, och jag måste tacka Titti som gjort ett sånt bra arbete för att detta skulle bli av. Även Sverker H måste jag tacka som också är ansvarig för proven. Marken lyckades jag ordna själv och den blev godkänd av alla. Tack till Hasse som hjälpte mig med det. Och tack till Magnus Eriksson som ställde upp som skytt under tollingen. Bra skjutet!

Nu har jag tackat färdigt så nu ska jag försöka att återberätta vad som hände.

Så här fint är det där vi genomförde provet. Vi har varit och jagat här förut jag och lille mannen så vi kände oss nästan som hemma, på gott och på ont. Det blev ju inte som vanligt för lille mannen idag och han tyckte nog att det var lite konstigt det hela, till en början iaf.

Titti och domaren Gunnar Pettersson (som är Västras domare), hade godkänt marken och när de gick för att förbereda inför provet så satt jag och Magnus, dagens skytt under tollingen, kvar och väntade på att få direktiv hur det skulle genomföras.  

Det fick vi så fort dom kom tillbaka, och efter genomgången så drog provet igång.

Vi gjorde en ansmygning genom skogen fram till första gömslet och där satte jag och Spex oss ner. Domaren och Titti satt i skogen bakom oss och Magnus satt till en början bakom, men flyttade sen fram och satte sig i vassen för om det blev skottillfälle så skulle han skjuta. Även under första tollingen.

VI började och Spex var lite splittrad. Han tollade, men han la sig ner en bit bort från mig mer än en gång så att jag fick ta tillbaka honom och fortsätta, men det gick bra. Han tollade och han sprang lika glatt varje gång. Han gick ner till vattnet några gånger för att dricka och jag lät honom göra det. Han kom ju alltid tillbaka. Jag fick nästan ligga ner för nätet var väldigt lågt och det var inte så lätt att kasta långt i liggande ställning.

Så såg vi en and komma emot oss. Det var svallvågor bakom så fort gick det mot oss. Sen kom det 3 änder till och den första slöt sig till dom. De var ca 20 m från oss och det fanns skottillfälle, men de låg så tätt ihop alla 4 så Magnus ville inte skjuta och det var klokt. Efter en stund simmade dom bortåt igen och jag visste inte om jag skulle fortsätta eller inte, men det gjorde vi. Jag fösökte få kontakt med domaren eller Titti, men såg dom inte. Fick kontakt med Magnus som fick kontakt med domaren och då det blev tollingen avbruten och godkänt efter att domaren frågade om det var skyttens åsikt att det var Spex som lockat in änderna och att det fanns skottillfälle så var första tollingen klar. Skönt, för det var tollingen jag varit orolig för innan. Inte lätt att styra över levande varelser så det kunde ju gå hur som helst, men det gick bra. Vi höll på i ca 45 minuter på första tollingen.

Sen tog vi en liten paus för att Spex skulle få vila lite. Men den blev inte så lång, kanske 10 - 15  minuter, och så gick vi vidare mot nästa gömsle. Det var vid samma vatten, men en liten bit längre bort vid samma vatten och jag började fundera över om detta skulle fungera. Visst såg jag fågel, men dom var ju hur långt bort som helst och skulle dom verkligen se Spex tolla?

Men det gjorde dom. Nästan 20 stycken änder simmade mot oss. Det som var bra denna andra tollingen var att Magnus satt med oss bakom gömslet vid tollingen och det var skönt att kunna diskutera ihop om hur vi skulle göra. Även med skjutningen. När det blev ett jättebra läge för att skjuta så simmade Spex ut mot änderna och så simmade dom bort ifrån oss en bit. Så fick han ju inte göra och så har han aldrig gjort förut, men nu gjorde han det. Attans! Han kom tillbaka och vi fick börja tolla om igen. Men det var inte svårt att få änderna intill ossen gång till. Jag upptäckte att om jag kastade långt och kastade så att han försvann lite och dök upp om vartannat (det var ett tips från Tina Brysell), så blev änderna mer nyfikna. Jag lärde mig också efter tips från Gunnar att inte arbeta så intensivt med Spex under tollingen utan låta honom vara gömd lite mer och då blev det bättre. Till slut så sköt Magnus en and och Spex tollade in den och då var det klart. Skulle varit klart, men......

Enligt reglerna är det vad som behövs för ett godkänt prov, men domare Gunnar ville se mer av Spex under jakt. Vilken tur att vi skulle jaga denna kvällen. Jakten blev bestämd efter vilket datum vi la vårt praktiska prov på och det blev väldigt bra allting med facit i hand.

Vi fick vänta i nästan 1½ timma på att skyttarna till jakten skulle komma och då passade vi på att vila, fika och de som behövde släppte ut sina hundar. Spex fick vila. Det behövde han, men han var ff pigg.

Sen drog jakten igång. Jag ställde mig med en skytt jag har träffat förut och som jag vet är jätteduktig och domare Gunnar stog med oss.

Så drog jakten igång. Spex fick jobba hårt med att apportera änder, och det gjorde han glatt. Han älskar att jaga och han sitter och är beredd hela tiden. Han ser änderna komma i luften och springer med dom så att han säkert inte missar dom när de blir skjutna. Det landade många änder i vattnet och han simmade glatt ut och hämtade den ena efter den andra. En kul sak var när Spex precis var på väg in med en and så sköt Robert en ny, och den hamnade ½ m framför Spex med ett plask och det var en utmaning. Men han bytte aldrig and utan simmade vidare som om ingenting hade hänt. Sen hämtade han in den också.

Rätt som det var så tog Gunnar mig i hand och gratulerade. Vi hade klarat det praktiska tollingjaktprovet. Hurra! Men jag hann inte glädja mig så jättemycket för det small runt omkring oss och änderna föll överallt och jag var tvungen att hålla koll på min hund. Spex fick jobba hårt. Det blev 17 änder att apportera in för lille mannen och han var lika pigg från start ända fram till slutet. Det gillade Gunnar.

Sen frågade Gunnar vad jag skulle göra nu med Spex efter detta och han tyckte absolut att jag skulle fortsätta jaga med Spex för han var jätteduktig på det. Vad roligt att höra det från en erfaren domare att han tyckte om min hund. Snacka om att vara lycklig.

Sen hade Titti fått med sig en rosett och den delades ut bland alla skyttar efter att Gunnar hållt ett tal. Så roligt det var. Fick många gratulationer och det värmde. Tack alla!

Sen fortsatte jakten en timma till, men då såg man på Spex att han var trött. Han sprang ff lika glatt, men han använde inte huvudet som han skulle. Tacka för det när han sprungit i 5-6 timmar att han var trött. Det blev inte så många fler änder att apportera och det kändes bara bra. Vilken dag det varit! Så roligt vi haft det.

Men inte nog med det. När vi kom hem hade Roger kylt champagne och köpt jordgubbar och blommor som vi firade championatet med. Vilken mysig kväll och vilken perfekt avslutning på en perfekt dag med ett perfekt resultat för oss.

Här är vår fina rosett vi fick för championatet.

Och Magnus och Lena hade köpt en flaska mouserat jordgubbsvin till mig. Tack så jättemycket för den!

Hurra! Det är helt fantastiskt att vi har tagit vårt 3e 1a pris i elitklass Tjp. Trodde att det skulle dröja jättelänge tills vi fick det sista och viktiga förstapriset, men det tog ju inte alls så lång tid. Lille mannen var verkligen på hugget hela helgen och det passade perfekt att han var det just denna helgen. Jag ska försöka berätta om vår helg från början.

På lördagen åkte vi inte hemifrån förrän kl 7 på morgonen. Hade en biltur på ca 3½ timma till Hishult, Laholm och jag trodde inte att vi skulle starta förrän tidigast kl 13 då vi hade startnumer 6 och då hade vi gott om tid på oss jag och Spexen.

Men det höll på att spricka vår fina plan. När jag kom fram strax efter kl 11 efter att ha åkt lite fel så var redan startnummer 5 inne. Tror ni att jag blev stressad? Då tror ni rätt, för det blev jag i massor. Lasse hjälpte mig att leda mig till provplatsen för att hitta startnr 7, Jan och Douglas, för att fråga om dom kunde hoppa in före mig. Men han var ju inte heller riktigt startklar och jag ville ju inte förstöra för någon annan när jag valt att göra så här så jag var beredd att springa och hämta Spex för att starta nästan direkt. Men, det löste sig fint alltihopa för dom bröt för lunch 1 timme efter startnr 5. Phu vad skönt. Då behövde vi inte stressa eller förstöra för någon annan. Ordningen var återställd.

Jag hade inte sett provet, men fått det berättat för mig, men det skulle nog gå bra ändå.

Vi värmde upp med lite ansmygning och lite tolling och sen satte vi oss för att vänta på vår start.

Så var det vår tur. Nu ska vi se om jag kommer ihåg alla detaljer. Brukar alltid glömma något. Domare för hela helgen var iaf Kurt Lundström och han snattrade mycket under provet och kom med tips och ideér om träning och simning för Spex. Han tyckte att Spex simmade lite tungt och slösade onödig energi där så han tyckte att vi skulle simma Spex efter båt för att få honom att simma bättre. Får tänka på detta. Man blev lite splittrad då man skulle lyssna på domaren och samtidigt hålla koll på hunden och styra honom. Men det gick bra. Jag brukar bli mer avslappnad när domaren pratar med mig.

Vi började med en ansmygning fram till första gömslet. Gick bra. Spex var fint med mig. Tolling gick jättebra och Spex var på hugget och jättepigg. Avslappnad i gömslet är väl att överdriva,men han låg tyst och stilla och väntade på nästa kast. Skönt med en bra början.

Första moment var en trippelmarkering. Usch, säger jag. Det är vi inget bra på alls. Jag kommer inte ihåg ordningen på kasten, men en and hamnade på ön, en bakom ön och en ut till vänster på blankvattnet som i en triangel med spetsen på blankvattnet. Spex gick i vattnet fint och simmade ut mot blankvattnet först, men när han kom fram till landningsstället så hade anden drivit iväg och då blev han fundersam och sam mot ön istället för att hämta dom andra två markeringarna. Men det verkade som om han hade alla tre marekringarna i huvudet samtidigt så det blev lite snurrigt  för honom. Han tog in dom från ön med lite hjälp och den 3e som drivit iväg fick vi in med en väldigt fin vattendirigering. Målet för helgen vara att få in alla änder och det fick vi från trippeln. Trodde inte det skulle gå, men det gjorde det. Inte snyggt och inte utan hjälp, men in kom dom.

Sen tror jag att det var en vattendirigering, men jag är inte säker. Var det en så gick den bra iaf. Detta sk minne jag har är inte att lita på. Skulle bli polisens värsta vittne någonsin.

Sen blev det en landdirigering ca 50 m lång. Den gick jättebra. Spex gick fint rakt ut, vinklade sen åt höger, jag blåste stopp och vinklade honom åt vänster, han tog tecknen bra och hittade anden lätt. Kom in snyggt och lämnade av fint i hand. Här tyckte domaren att jag inte skulle klappa i händerna när Spex hade plockat viltet för det kunde uppfattas som om det var en signal för att plocka upp viltet, men så är det ju inte för oss. Det är en form av belöning från mig till honom, men jag får nog slute med det. Och gjorde så under resten av provet och det brydde sig inte lille mannen om. Han gick lika fint ändå.

Så tolling igen. Gick lika bra som förra gången. Pigg och alert var Spex och roligt hade han.

Sen kom det en ljudmarkering till ön nr två till höger om ön nr 1. Spex skulle sitta kvar bakom gömslet och bara markera vart ljudet kom ifrån. Han markerade ljudet och hämtade in den helt själv. Han hade bra vattenigångar idag. På markeringarna iaf för Kurt tyckte att jag använde ett för hårt "ut" vid vattnet och då verkade det som om jag trycker honom. Får nog tänka på det.

Sen var det bara söket kvar och snacka om att bli stolt över sin hund. Ut och in som ingenting med en and eller en gås i munnen. 6 stycken fåglar kom in med lätthet och det var en fröjd att stå och titta på honom. Duktige lille mannen!

Och så var det slut. Den muntliga kritiken kommer jag inte ihåg så mycket av merän att vi skulle få ett "hyfsat pris" och det visste jag inte alls hur jag skulle tolka. Ett 2a pris, eller vad??????? Fick vänta tills prisutdelningen.

Sen kunde jag äta och sen såg jag några av dom andra gå sitt prov och det är roligt att titta på alla duktiga ekipage och prata med alla trevliga tollarmänniskor. Det är halva nöjet med att åka på tjp.

På prisutdelningen var jag nervös. Vet inte varför, men det var jag. Det visade sig att vi fått ett andra pris och det kändes bra, väldigt bra. Inte illa att få ett andra pris i detta gänget och det var jag mycket nöjd med.

På kvällen hade vi gemenskap i ladan och käkade ihop, men för min del blev det inte sent. Vid 22 åkte jag och Spex till vårt rum på garaget 500 m bort som vi hyrt över helgen. Ett perfekt rum mitt på provområdet, men utan vatten och utan toalett. Det fanns ett utedass och jag kunde gå över till granne för att duscha, men jag orkade inte duscha denna helg. Blev ju inte svettig eller skitig så jag klarade mig bra. Fanns ju våtservetter att fräscha upp sig med och det dög gott åt mig denna helgen. Somnade mycket gott med en nöjd Spex brevid mig.

Söndagen bjöd på bra väder också. Precis som på lördagen. Vi gick upp så att vi var med på morgonsamlingen kl 8 och så tittade jag på första hunden, tyska Bella med husse Tomas, och sen gick vi tillbaka till rummet för att sova en stund till. Hade jobbat mycket och var trött och rädd för att få migrän och sömn är medicin så det prioriterade jag idag. Sen hade vi startnummer 11, näst sist så det skulle ta en bra stund innan det skulle bli vår tur.

Vi sov så gott båda två till nästan kl 12. Sen gick vi en härlig promenad innan vi åkte till ladan som var samlingsstället. Spex fick vara kvar i bilen när jag åt. Tog tid på mig och hade trevligt sällskap av Sussie, Niklas, Sverker och Jan. Sen gick jag ner och tittade på några ekipage som Catta och Mirakel, Anette och Pixel. Sverker var precis innan mig och när han startade så tog jag ut Spex för att börja förbereda oss inför vår start. Vi gjorde som igår under uppvärmningen för det fungerade ju bra och det är så vi gör innan varje prov så det är ett bra koncept som man inte vill bryta.

Då var det vår tur och jag var inte så nervös som jag var 5 minuter innan start. Domaren tog emot oss och vi smög fram till gömslet. Idag var provet åt andra hållet mot igår.

Tolling gick jättebra. Spex var jättepigg idag igen och sprang glatt efter dummisen.

Idag var det dubbelmarkering till en början och den klarade Spex bra. Han var andra hunden som klarat den utan stöd idag och det var roligt att höra. En landade på land och en i vattnet. När han klev upp ur vattnet så ställde han sig brevid Cicci, som var kastare, och skakade av sig vattnet på henne. Kunde inte låta bli att le stort.

Sen var det en vattendirigering åt höger från markeringarna sett och kom Spex till vänster om en sten så skulle vi få börja om. Han kom precis på stenen så jag fick kalla tillbaka honom, men dirigera om honom och då gick det bra. Anden låg ca 7 m upp på land, men det bekom inte lille mannen utan han hämtade den glatt och simmade till mig. Kändes som en bra början för han är inte alltid så säker på dubbelmarkeringar vid vattnet för han kan glömma bort nr 2 ibland. Som tur var kom han ihåg den just idag. Är tacksam för detta.

Landdirigering sen. Gick som igår, alltså jättebra. Han gick fint rakt ut, vek åt höger, jag blåste stopp och dirigerade åt vänster och han löd och hittade anden och kom in och lämnade av fint i hand.

Tolling igen. Inga problem.

Så kom dubbelmarkering nr 2 på vattnet på ö nr två den åt höger. Synd att jag inte har några bilder från provplatsen, men jag tog inte ett enda foto på hela helgen. Spex kollade in skytten, kollade mrkeringen, kollade på skytten igen och kollade in markering nr 2. Jag säger "pass på" innan kastet för att förbereda honom och "pass" sen för att påminna honom. Nu sa jag "Spex varsegod" och han sprang iväg, ut i vattnet och hämtade in markering nr 1 som låg i vattnet. Sen sa jag "pass", såg att han låste sig på målet och skickade iväg honom. DÅ simmar han i, men simmar mot ö nr 1 och tog inte mina stoppsignaler så det var bara att låta honom gå upp på ön innan jag gav honom ett nytt kommando. Jag dirigerade ut hoom på ett höger och visade mot ön och han simmade dit. Sen stog jag bara och tittade när han började minnas vart han skulle. Så han hittade andmarkering nr 2 och kom in med den alldeles själv. Så lättad jag blev och så roligt det var att se honom jobba på egen hand.

Det sista var söket idag också och Spex kändes fint med. Han var ff pigg och sprang fort och lätt ut för att hitta fågel, och det gjorde han. Fort och lätt kom han in med 4 änder och en gås och sen tyckte domaren att han inte behövde hämta nr 6 utan vi var färdiga. Hurra vad det kändes bra. Både att provet var färdigt och att det hade känts så fantastiskt bra.

Den muntliga kritiken lät bra och vi skulle få ett bra pris, men jag visste inte hur jag skulle tolka det idag heller. Det var ju inte något "hyfsat pris" idag utan ett bra pris. Folk började gratulera mig, men jag vågade inte ta ut något i förskott. Ville vänta till prisutdelningen med att höra hur det gått.

Och jo då, på prisutdelningen gick det bra. Alldeles vävldigt bra. Enda första priset i elitklass på hela helgen och så blev vi provbäst och domarens val idag. Hurra! Ingen kunde bli gladare än jag över att höra detta. Vårt 3e 1a pris i elitklass Tjp. Tjoho!!!! Det var/är stort för mig. Mitt mål är nästan nått. Nu är vi sååååå nääära att bli Tjp champions. Såååå näääära! Det svåraste var nått, vi har fått våra 3 ettor i elitklass och nu fattas bara ett praktiskt jaktprov. Vi får se när det kan bli. Vill så gärna snart.

Tack alla för en jättetrevlig helg och två väldigt bra arrangerade prov på trevlig mark. Den mark där tollarspecialen ska gå nästa år och där jag fick ett pris av markägarna som innebar en övernattning i en av deras stugor för två och med tillfälle att få träna så mycket man vill i deras vatten och på deras marker. Vilket pris! Hoppas man kan utnyttja detta någon gång snart.

Titti tog ett kort på mig och gåsen som jag köpte med mig hem.

Det är verkligen ett smultronställe vid Bjursjön. Ofta åker jag hit och bara går en sväng, eller tränar hund, eller en kombination av båda. Fint är det.

Nu har jag och Spex varit här och tränat med Marie & Hanna ett par gånger och vi har utmanat våra hundar, vilket jag inte brukar göra. Jag har nog tränat alldeles för lätt, men det ska det bli ändring på nu.

Första gången hade vi först ett linjetag över en mur och under ett träd ca 40 m i en skog. Kravet för lille mannen var att inte gå runt utan gå dit jag skickade honom. Gick han runt gjorde vi om och det gick bra.

Sen hade vi lagt ut en dirigering, för Spex var den dold, och den blev svår. Ca 100 m lång, tror jag, och till höger låg en ö i jämnhöjd med målet, och till vänster en udde som också låg i höjd med dummisen.

Jag skickar ut Spex och som en magnet dras han till ön. Jag försökte vända om honom, men det var lögn att få honom åt vänster så till slut lät jag honom gå upp på ön och det var inte bra. Då såg han ju inte mina dirigeringar så jag fick ta in honom igen utan att han funnit någon dummie. Suck! Hade nog gjort det för svårt ändå.

Marie skickade ut Hanna istället och hon hittade dummien jättebra. Duktig tjej!

Sen skickade jag ut Spex igen och döm om min förvåning så gick han klockrent rakt ut med lite stöttning av mig och han hittade sin dummie. Då var Spex matte lycklig kan jag meddela. Fast ska jag gnälla om något så gick det ju inte

rätt första gången och det är ju det jag vill, men vi kämpar på.

Sen åkte vi över till andra sidan och där fick Spex ett litet vattensök på 2 dummies. Han fixade det jättebra. GIck ut fint och sökte av fint. Så nöjd jag var ändå trots allt. Så långt han kommit med vattenträningen, han som hade svårt att få att gå i vattnet till en början. Inte går han rakt i på dirigeringen nu heller, men det känns som en grej mellan oss två att han ska vända sig om ett par gånger innan han simmar iväg. Som om han verkligen ska behöva göra detta, men han går ändå i och simmar iväg fint. Än har han inte simmat spikrakt någon gång, men fram till målet kommer han ändå tack vare att han är lättdirigerad.

Hanna spanar över vattnet.

Marie dirigerar Hanna på en vattendirigering.

Nästa gång utmanade vi igen, men denna gång med två sök och en lång vattendirigering igen. Spex gillar ju inte söket och ledsnar fort, men inte idag då han tyckte att det var görskoj.

Första söket la vi på fast mark över och runt muren vi hade använt till linjetaget förra gången för där var det variation i marken. 11 dummisar la vi ut och skickade ut hundarna varannan gång. Det gick kanoners bra och Spex hängde i bra på alla hans 5 dummisar utan att tappa fart och intresse. Gôtt!

Nästa sök var till hälften på våtmark till hälften på land och här la vi ut 12 dummisar. Även denna gången gick Spex jättebra och hängde i hela tiden på sina 6 dummisar. Nöjd matte!

Sen vattendirigeringen som även denna gång var dold. Jag skickade ut Spex först. Kanske 70 m långt. Han dras till fastland som en magnet som vanligt och jag får tjata honom rätt. Till slut kom han till mål, men hittade ingen dummis. Jag blåste hem honom och skickad om honom och det blev likadant denna gången också. Konstigt, men skam den som ger sig. Spex fick simma ut ännu en gång och denna gången något rakare och mindre tjat, men inte hittade han något nu heller. Jättekonstigt! Då började vi fundera på om jag skickade honom till rätt område så Marie gick runt för att kolla. Det var till fel område jag skickat min hund 3 gånger. Stackars honom! Det hade blivit nästan 30 m åt höger fel och det kändes sådär, men jag skickade ut honom en fjärde gång och krävde egentligen ingenting av honom, men ville ju att han skulle lyckas. Och det gjorde han den här gången. Han simmade hyfsat rakt, tog mina direktiv bra och hittade en dummis till slut som tur var. Undrar vem som var gladast av oss, jag eller Spex. Men glada var vi. Phu vilken pärs. Stackars lille mannen som har en sån matte, men hans matte var jättstolt över att han gjorde så mycket för mig trots att han inte fick någon utdelning för något han inte är så förtjust i. Men det gick ju iaf.

Sen slutade vi när vi var på topp. Nu hade jag pressat min hund tillräckligt för en lång tid framöver, men jag har tränat alldeles för lätt så här långt. Måste länga alla avstånd och utmana honom mer för att vi ska bli stabila i Elitklassen. Dubbelmarkeringarna i vattnet är han inte bra på. Han glömmer alltid nr två om det är lite avstånd på dom. Vi får se om vi kan få till ett bra prov till så att vi kan få vår tredje 1a. Känns nervöst. Spex och jag gör inga snygga prov, vi gör jaktliga prov som inte är så snygga, men som är väldigt effektiva. Såna är vi.

Det är mycket träning nu. Men i helgen ska jag försöka låta bli att träna och tränar jag så får det inte bli mycket. Det blev ännu en rolig träning i goda vänners lag och idag hade vi verkligen roliga övningar. Roliga och inte helt lätta, men roliga.

Först en Jens-övning som jag hoppades komma ihåg rätt, annars har jag komit på en ny variant av den övningen. Ett målområde till vänster där jag sköt tre skott med startpistolen, men la bara ut en dummie. Nej, först en markering på höger som blev som en minnesmarkering och som en störning. Sen skotten på vänster sida och sist la jag ut till ett linjetag rakt ut mellan skottområdet och markeringen.

Först skulle hundarna ut till linjetaget mellan störningsområdena, sen till skottområdet för närsök och till sist markeringen. Här gick alla hundarna bra och jag var nöjd med Spex. Fast jag måste verkligen vara på honom om ljuden. Han har börjat pipa mycket, tyvärr och är inte helt lätt att få ner i energi. Hans energi är hög just nu och han är piggare än någonsin. Både bra och dåligt, men pigg och glad och träningsvillig är han.

Sen pratade vi lite om närsök och dirigeringstecken i en övning som jag lärde mig hos Jens, men vi övade inte på den utan vi gjorde en övning som Marie hade på lager.

Först ett linjetag ner till granarna vid ängens slut. På vägen dit skulle vi blåsa stopp och dirigera dom åt vänster där det låg ett närsök. Sen till linjetaget och hämta in dummisen där. Spex är underbar till att dirigera. Väldigt förig. Jag fick honom inte till att gå rakt ut mot linjetaget utan han gick först till riset där näsöket låg. Men han tar mina signaler och tecken väldigt bra så det var inga problem att få honom bort från närsöket vid andra skicket och ut till linjetaget längre bort. Lille godingen!

Det var många störningar längst vägen. Först skottområdet och markeringsområdet. Sen närsöksområdet till linjetaget och den här övningen var inte helt lätt, men väldigt rolig.

Vi gjorde den här övningen ännu en gång, men då på ett helt nytt ställe för att vara justa mot hundarna. Sen var vi nöjda. Väldigt nöjda och man ska ju sluta på topp.

Bilden är från ett annat träningstillfälle, men med Gunnar och Marie

Sen var ju ju bara tvugna att stå och snattra lite innan dom åkte hem. När de åkt så gick jag och lille mannen ut på en liten promenad. Han var trött och det var jag med. Men vi var nöjda med dagen. Nu ska vi försöka att inte träna så mycket i helgen, men det får vi se hur det går med det. :)

Jag har fått en CD med bilder från Ockelboprovet. Fotografen heter Torbjörn Holmgren och tack till dig för CDn. Här kommer några av dom:

Spex skickas ut på linjetag på gåsen 

Här kommer kanadagåsen in

Här har Spex hittat en and på söket

Snygg avlämning

Den muntliga kritiken. Domaren frågar vilket pris jag vill ha. Dum fråga.

Domaren Leif Gustavsson ser nöjd ut iaf

Jag ser också nöjd ut, och det var jag

3 förstapristagare jag, Tomas och Sverker

Och goa familjen Broman som lät mig sova i deras stuga. Hoppas vinet smakade riktigt gott.