Roger hjälpte mig med träningen nu ikväll. Han var skytt och gick framför oss, kastade lerduvor och sköt med hagelbössan. Oj, vad Spex tyckte det var roligt, och oj vad jag fick säga till honom. Men jag behövde inte ta tag i honom som jag trodde jag skulle behöva göra, och det kändes bra. Det räckte att korrigera honom med rösten. Inte var det i den lugnaste stämningen han var i, men det var lite tanke bakom det. Han är så lätt att "tala till rätta" utan att vara hård på något sätt. Det räcker att höja rösten lite för det gör jag aldrig annars i träning. Lille goe mannen. Blev jättenöjd efter detta.

Nästa moment vi tränade på var dirigering. Jag ville att han skulle gå rakt ut från min hand, vilket han har börjat att slarva med, och han ska gå rakt ut oavsett vad han ska gå igenom eller över. Han ska inte runda det jag vill ha honom rakt ut på utan "forcera igenom hindret". Roger tyckte jag var elak, men detta hjälper oss vid all dirigering sen. På klanhelgen sa Sofie Phil att vi skulle träna på just detta och det har jag inte gjort. Dags att göra det nu. Blev lika nöjd med detta som med att gå efter skytt.
Ska träna på samma sätt vid igångarna vid vattnet i veckan. Och träna vid vattnet några gånger för att få bättre igångar där. Fick ju kritik på detta efter senaste Tjp. Men vi ska lägga mer tid på detta till nästa år, nästa säsong för nu har vi inte mycket tid till årets sista prov.

Till sist lekte vi trippelmarkeringar med boll och armförlängaren och det var skojigt, tyckte både jag och Spexen.

Så var vi för tredje gången på samma ställe för att agera som apportörer på en andjakt. Jag har inte fått min licens på hagelbössan än och för mig känns det inte bråttom. Verkar ju vara jättesvårt att skjuta änder i full fart, så att gå som hundförare passar mig väldigt bra, och att det dessutom är kul också.

Spex hämtade in 5 änder sammanlagt idag. Vi hade en duktig skytt att stå med, men det fanns inte så gott om änder. När jag skickade iväg Spex en längre bit bort så sprang han glatt iväg och efter en stund gick jag efter honom. Men vi måste ha gått om varandra för när jag kom fram så var Spex på väg tillbaka där jag hade stått. När han såg att jag var långt borta så ville han komma till mig, men jag sa till skytten att han kunde ta anden och det gick bra. Spex släppte ifrån sig anden utan problem. Skönt. Sen kom han tillbaka till mig för vi skulle söka efter en and som hamnat på ett fält. Det tog inte lång stund förrän Spex hittade den och kom med den. Han är förbaskat duktig på att lämna i hand.

Idag så började labbefolket att prata med mig och fråga lite om Spex och om tollare över lag. Så nu har vi blivit accepterade och Spex har skött sig bra mer än en gång och då lägger folk märke till honom nu och det är roligt. T.o.m gästerna, som vi träffat flera gånger nu tycker att han är duktig och frågar om rasen. Första gångerna om Spex skulle göra något så sa dom att det kan de andra göra, alltså Vorstrarna eller labbarna, men inte nu. Nu går det gôrbra med en lite pigg och tuff tollarhane.

Jag har ju märkt hur självständig han är i jakten och det gynnar oss inte på jaktproven, men jakten på änder har stärkt Spex jättemycket så jag har bestämt att det får gå som det går i Halmstad sista helgen i september, och så ska vi träna på våra brister till nästa säsong istället. Nu när jag vet att han kan och har riktigt självförtroende och glädje i momenten så kan jag börja dämpa honom och "rätta till" det han gör fel.

Det enda jag funderar på att ta tag i ordentligt innan de sista Tjp är fotgåendet efter skytten för där brast han stort i Uppsala på provet. Det var inte bra alls. Får nog låta Roger gå och skjuta och kasta vilt omkring sig och vi gå efter så att jag kan ta tag i honom så att han lyssnar på mig ordentligt.

Han är så söt på jakterna för han stirrar ut skyttarna och riktigt ber dom att skjuta, med blicken, för att han tycker det är så roligt att apportera. Dom bara flinar åt honom för dom kan ju inte hjälpa honom om det inte kommer några änder. Då stirrar han ut i luften och sen på skytten igen. Han fattar precis vart det roliga kommer ifrån och det måste jag dämpa ner lite på proven. Önska mig lycka till för det kommer inte att bli lätt, men vi har ju några dagar på oss till den 29/9.

Igår åkte vi upp till klubben för lite lydnadsträning med Britt-Marie och bc-gänget. Det var roligt.
Vi tränade bara lite fritt följ för jag var inte på något tålamodshumör, utan bara som lite uppvärmning i några minuter. Men Spex är som terapi för själen och vips så är man så sugen att träna fullt ut. Han är så positiv och så rolig att träna med så....ja, jag vet inte vad jag ska skriva.
Men vi höll oss till bara några minuter på fria följet ändå.

Sen hopp apport metall. Här slarvade han. Slarvar man så får man göra om. Gör om - gör rätt! Andra gången gick det mycket bättre och då gick vi över till rutan istället. Blir det bra första gången så nöjer jag mig. Varför nöta på något som blev bra och som kan gå dåligt nästa gång och så har man skaffat sig en massa extra arbete.

Rutan har vi inte gjort på ett tag så det skulle bli spännande att se hur han skulle göra. Jo, att gå till konan var inga problem. Men till rutan blev besvärligt. Han trodde han visste vad han skulle göra, och vart han skulle springa, men så blev han osäker och då fick jag peppa honom för att tala om att det var helt rätt. Vad glad han blev. Och vad rätt det är att tala om när han gör rätt och när han gör fel. Då vet han och osäkerheten försvinner. Lille mannen.

Sen tog vi lite fjärrdirigering på 15 m och det gick lite trögare än vanligt, men han gjorde rörelserna över förväntan bra. Kanske att han flyttade sig något bakåt. Får kolla detta.

Nästa moment blev apporteringen med dirigering. Det går bra när jag lägger ut två apporteringen själv, men idag så visste han inte riktigt vad han skulle göra efter han kommit till konan. Han började titta åt rutan till, men det var ju inte dit han skulle. :) Sen förstog han, men är inte säker på detta momentet alls. Och särskilt inte när B-M la ut apporterna tävlingsmässigt. Då vill han till apporteringen direkt, utan att först gå till konen, så här får vi nöta vidare.

Därefter nöjde jag mig och kände mig jättenöjd. Vi tog även en plats med skott med bruksfolket bara för att ha roligt. Spex for upp på första skottet, men sen låg han.
Och så hade vi tränat klart. Så nöjd jag var efter detta träningspasset. Och B-M har alltid en massa bra tips att komma med. Tack Britt-Marie!

Så har jag och lille mannen gått vårt tredje elitklassprov i Tolling och jag är så jättenöjd. Trots ett tredje pris så är nog detta vårt bästa prov hittills. Fast jag har ett första pris sedan tidigare från vårt första elitklassprov i Ockelbo så är ändå detta provet vårt bästa. Konstigt, kanske ni tycker, men jag är så nöjd med hans inställning, glädje och attityd. Spexen hade en väldigt trevlig inställning idag och det värderar jag högt.

Så här var provet. Först ansmygning till första gömslet emellan träd ner till vattnet. 6 tollingar, sedan ett skott som var en bom så inget att hämta här alltså. Spex var tyst, men tyckte det var konstigt att det inget hände efter ett skott. Här började han ladda vid fotgåendet. Konstigt att han aldrig går bra vid foten när vi går prov för Monika Andersson som verkligen vill ha ordning och reda runt fötterna. Idag var han så på klorna så han låg långt före mig.

Ner till gömsle nr 2 där vi tollade 18 gånger med passivitet emellan. Här fick vi själva styra upp det. Sen ställde vi oss på vänstra sidan av gömslet och sen kom det en trippelmarkering på vattnet. Spex markerade alla tre änder när de föll, men han var het idag så vid sförsta skicket så kom det ett startskall. Hm. Gör han aldrig annars det heller. Men tydligen idag.

Han gick fint ut på sista markeringen och kom in med den. Den låg på blankvatten ca 40-50 m ut. Sen tog han kast nr 1,som låg i tät vass. Han började att gå i vattnet, men gick sen upp på land. Sen hörde man hur det prasslade i vassen, men jag såg honom inte utan det var bara att att lita på att han letade och fann den. Och det gjorde han. Kom fint in med nr 2. Snygga avlämningar hittills. Så and nr 3, markering nr 2. Den hade jag glömt vart den låg så här var jag inte något jättebra stöd precis. Jag riktade honom mot området jag anade att den landat och så skickade jag iväg honom. Domaren Monika ville inte att vi skulle dirigera ut dom, utan hunden skulle själv få välja område för att se om han hade markerat anden eller inte. Spex hade gjort det, men inte till 100%. Han gick upp på land och så försökte jag hjälpa honom lite. Han letade sig fram till anden och så kom han in med and nr 3. Pust, nu var trippeln gjord iaf och alla änder kom in. Skönt!

Sen transport igen. Nu kom det ett skott under transporten och så föll det en markering i vattnet ca 15 m ut. Spex markerade och hämtade in den lätt. Ytterligare en fin avlämning en bit från vattnet upp på ett litet berg.

Nästa "station" var en vattendirigering förbi ett närsök som låg precis vid vattnet. Jag hade bara i huvudet att trycka honom förbi närsöket och det blev väldigt nära vattenkanten han fick gå så han drog sig upp på land i vassen längre fram, men jag fick honom förbi närsöket. Först strulade han när jag skulle ha i honom i vattnet på dirigeringen för så drog han åt vänster på land så jag fick blåsa stopp och skicka om honom. Då gick han rätt sen. Han hann bara ett par meter och lyssnade på min stoppsignal.

Han försvann in i vassen och upp på land och så såg jag honom inte. Ändå så tryckte jag honom med "UT" för jag tyckte jag såg vart han var där vassen rörde sig. En chansning, men det gick. Han dök upp på land bakom anden så jag fick blåsa inkallningssignal och så söksignal och så försvann han igen. Till slut kom han iaf med anden, vattenvägen, och jag fick den fint i hand.

Därefter var det närsöket där det låg 2 gäss. Spex gick ut fint, men sprang lite för långt så jag fick stoppa honom och dirigera honom rätt. Han hittade gås nr 1 och kom in fint med den. Gås nr 2 kom också in fint i hand. Skönt! Då var det också gjort.

Sen en lång transport till sökrutan som låg längre upp i skogen. Här skulle först 4 änder hämtas in och det gjorde han glatt och med fart och snabbt. Han var pigg idag och hade verkligen en härlig attityd. Han sökte med "stil och fart" som domaren Monika sa bakom ryggen på mig. Jag hörde ju vad hon sa till skrivaren och det var lite jobbigt att stå och höra på. Allt var inte positivt, tyvärr, men jag försökte koncentrera mig på Spexens arbete och koppla bort rösterna i bakom mig.

När han kom in med and nr 4 så small det ett skott under inleveransen. Sen var det dirigering på land ca 50 m. Svårt att uppskatta avstånd, tycker jag. Här gick det bra att få honom rätt och han kom snabbt in med anden. Ännu en fin avlämning.

Sen tillbaka till sökrutan för att hämta in de två sista änderna. Nr 5 hittade han fort, men den sista anden så drog han iväg så att jag fick blåsa tillbaka honom. Han sprang nästan över den sista anden nrä jag kallat in honom och jag tror inte att han markerade anden när han sprang förbi. Domaren tyckte inte det iaf och det är huvudsaken. han fick in sista anden till slut och sen var provet över. Vi hade hållt på i ca 45 min och Spex verkade ff pigg. Vad skönt att han orkar ett helt elitprov fysiskt orkar att hålla ihop mentalt. Jag var jättenöjd med honom.

Det blev ett tredje pris pga att han inte hade ett bra fotgående, hade ett startskall vid trippelmarkeingen, att han inte gjorde en bra igång i vattnet vid vattendirigeringen och att han arbetade lite för självständigt vid vattendirigeringen. Nu ska vi träna vattenigångar, vattendirigering och fotgående efter skytt. Men inte så mycket innan Halmstadsprovet utan mer till nästa år. Jag vill inte förstöra hans glädje utan att vara rädd för att dämpa honom för mycket, utan det satsar jag på till nästa år. Då är han ännu med stark i psyket och ett år äldre. Han är ju bara 4 år än så han kan få mogna lite till. Lille mannen.

Här nedan kommer lite foton från provet vid sjön Läfsen, som Frida Forsberg, Kennel Minvilda tagit. Stort tack för fotona Frida. Hon har många foton i sitt Tollargalleri. Finns många fina bilder på fina hundar.

Spex vid trippelmarkeingen. Han är på helspänn, kan man säga.

Den jätteskojige skytten Petter.

Spex kommer in med enkelmarkeringen vid vattnet.

Jag lämnar över en and till domaren Monika Andersson.

Och Frida tog ett nytt foto på Spex till hennes tollargalleri.

Så var det lite av ett genrep inför söndagens Tjp i Uppsala. Fast vi lattjade lite idag och tränade inte så hårt. Lite markeringar, tripplar, som inte alls fungerade idag, lite mer markeringar, som gick bättre är tidigare och så markeringar med vilt, som gick riktigt bra.

Sen lite dirigering med vilt, som gick riktigt bra och så lite fika däremellan. Trevligt med andra ord.

Men jag upptäckte något idag om Spex. Han är inte duktig på vattenmarkeringar, på långa vattenmarkeringar så det måste jag träna med på. Han är duktig på att simma långt nu med stöttning, så det är inga problem, men det andra.Och så gjorde jag en test med att sätta ut Spex från gömslet på min högra sida när jag ff sitter dold, och det är ännu en grej vi måste lägga focus på vid kommande träningar.

Det roligaste idag var att jag har hjälpt en labbekvinna med sin buse och på en vecka så ser man resultat. Gick ju så mycket bättre än sist vi tränade och det var så roligt att se. Man kanske skulle bli instruktör inom jakten istället där folk vill träna än instruktär på bhk där folk bara är uppe för att hunden ska ha något att göra. Hm.

Nu ska jag ladda inför Uppsala för det har ja ginte gjort än. Vet inte varför jag inte gjort det, jag som brukar vara nervös en vecka innan, är inget nervös. Konstigt. Bra, eller dåligt? Det återstår att se efter helgens resultat.

Igår när jag vaknade så åkte jag och Spex upp till klubben, för jag visste att tävlingsträningskursen gick med min lydnadsträningsvän Britt-Marie som en av ledarna. Sen vet jag att hon brukar träna efter kursen och jag tänkte hänga på. Men så blev det inte idag. Typiskt! Hon hade tränat innan kursen för hon hade ett ärende idag. Nåja, vi tränade själva istället jag och lille mannen. Fast det var skönt att bara sitta och titta på de som tränade, och vädret var soligt och fint.

Men vi tog tag i det. Först linförigheten. Här har vi massor att jobba på, men det vet jag om. Nu kör vi bara i några minuter för att vi bara ska ha roligt på detta momentet.

Sen hopp apport metall. Här kör jag bara en gång och då gör han det bättre och har bättre tempo över lag. Det känns klart det momentet.

Till sist körde vi apportering med dirigering. Jag har gått för fort fram här. Och jag har inte några klara tecken heller, vilket jag måste ta tag i. Stackars Spex. Han gör så gott han kan, men med hans matte så är det inte lätt. Han är jätteduktig.

Sen tränade vi inte mer. Min vän Ann-Louise med Riesen Nova kom och vi började prata. Sen gick vi en promenad och fortsatte att prata. Våra hundar går väldigt bra ihop och det är skönt.

När vi kom tillbaka från en skön promenad så skulle de lägga plats med skott och Barbro tyckte att vi skulle vara med. Och det var vi. Och det var inga problem. Han satte sig på första, men låg på resten. Sammanlagt 4 skott. Han ligger tryggt och säkert. Duktige lille mannen.

Sen åkte vi hem. Det var avkopplande och mysigt att vara på klubben i goda vänners lag utan att känna av någon press av att träna. Lydnaden tar vi och tränar mer seriöst på senare i höst och i vinter när jakten är slut. Mer sådana här dagar åt mig och Spexen.

Idag jobbade jag dagtur och skulle ha slutat kl 17, men så blev det inte. Jag fick sluta kl 18.15 då det blev larm om en trafikolycka och då är det inget att diskutera utan det är bara att åka oavsett vad tiden är. Spex var med mig till jobbet idag för tanken var att åka till Lidköpings BHK och träna lydnad. Tävlingsträning med Västra. Han var i bilen med en komposthage utanför så honom gick det ingen nöd på.

Men jag hann till träningen. Vi var 6 stycken idag. Alldeles lagom många. Vi började med att lotta och vi fick startnummer sist, nr 6, vilket passade mig perfekt. Då hann jag pusta och samla tankarna innan vår start. Här hjälps vi alla åt och dirigerar varandra. Jättebra!

Innan vi började så fick vi fylla i en lapp om vilka moment vi ville gå igenom idag och jag fyllde i fria följet, inkallning med ställande och läggande, stå sitt ligg u gång och till sist apportering med dirigering. Varje ekipage har 15 minuter på sig.

Så var det min/vår tur. Spex var laddad. Vi började med fria följet och det var som vanligt med plogning, ss och att han inte var följbar i stegförflyttningarna. Men vad kan jag säga, vi har ju inte tränat på ett par månader så jag är ändå jättenöjd med hans följsamhet. Han tycker ju att det är roligt och det är huvudsaken.

Sen "Z". Här är det ställandet vi behöver träna mest på, och att han ska följa med lite allertare i starterna. Annars helt ok.

Näst inkallning med ställande och läggande. Finns inget att klaga på. Något steg, annars bra.

Och så apportering med dirigering. Här är vi inte färdiga. Han glömmer att gå till konan och drar direkt till apporten. Men vi ska träna på. Det som var bra idag var att han tog mitt tecken väldigt bra och gick mot rätt apport direkt. Från konan. Idag såg han inte ens mittenapporten. Så vi är på G.

Till sist la vi plats. Spex fick sitta när de andra låg. Gick bra. När vi var färdiga gick vi in och fikade och gick igenom vårt protokoll och vad som antecknats där. Känns bra. Nu är jag taggad att träna lite lydnad igen, men först har vi två jaktprov kvar och ev, ett WT. Vi får se. Ska ju ha något att träna på i vinter också.

Oj, vad trött jag är idag. Det har varit mycket nu den senaste tiden med mycket arbete, mycket träning, länga resor för jaktproven då man varit borta hela helger och då man är hemma så är man helt slut och orkar inget göra.

Den här helgen har det varit kräftskiva x två. Och det har varit väldigt roligt både fredag och lördag kväll.

På fredagen var det sandslottstävling med jobbet, cykling och kräftskiva. Mycket trevligt. Katarina och Maria kom och hämtade mig här hemma och så åkte vi hem till Maria för att ta en öl innan vi åkte till stan.

Väl på stationen så tog vi fort fram våra lånade cyklar och så for vi iväg mot hemligt ställe. Spännande! Blev en del vätskepauser under vägen.

Sen stannade vi vid Vänerns strand, vid Sjölunda för att bygga Läckö slott i sand. Hur lätt var det? Inte lätt alls kan jag meddela.

Vi gick in med livoch lust i utmaningen, men tyvärr vann inte jag, Mia och Kristoffer. Fast roligt hade vi.

Sen cyklade vi vidare mot Kollandsö. Stopp hos Malin för tilltugg, vätskepaus och mer tävling. Nu skulle vi gissa alkoholstyrka på tre olika sorter, som vi inte visste vad det var i glasen, och jag vet än idag inte vad vi smakade på. Sen skulle vi mäta avstånd mellan flaggor, och till sist gå en sträcka så nära 90 sek som möjligt med hela laget.(VI har insattstid 90 sek på larm). Skojiga tävlingar, men även här har jag ingen aning om resultaten. Vem bryr sig när man har det trevligt? Inte jag iaf.

Till sist hamnade vi på Malins fina föräldragård där det blev kräftskiva. och där blev vi kvar resten av kvällen. Det var mycket trevligt, mycket trevligt.

På lördagen var jag trött, men det var bara att "sadla om" och så skulle vi på nästa kräftskiva på hemlig ort. Det var Rogers kusin Peter med fru Ros-Marie som hade ordnat detta.

Vi åkte till dom kl 17 och så for vi vidare mot hemligt ställe. Det hemliga stället var en sommarstuga vid sjön Vristulven. Och oj, vilket läge det var precis vid vattnet. Underbart! Vi började med att sätta oss på bryggan och så fick vi en välkomstdrink. Jag trodde att det skulle bli tungt att dricka alkohol idag också, men icke då. Det smakade gott idag också.

Sen kom kräftorna fram och vi hade en väldigt trevlig kväll. Vi sov över där och så åt vi gemensam frukost dagen efter, alltså idag. När vi kom hem så har vi inget gjort efter det. Jag var/är helt slut och nu ska det bli skönt att krypa till kojs. Är en arbetsdag imorgon så man behöver alla timmars sömn man kan få inatt. God Natt Alla!